Archive for maj, 2009|Monthly archive page

Bra dag på Berga

Hade ett mycket bra besök på Amf1 och Berga i fredags. Vi resonerade kring förra årets insats i Tchad och den nu pågående insatsen utanför Somalias kust, samt amfibiebataljonens roll i det framtida försvaret.

Därefter följde demonstration av svävare 2000, samt stridsbåt 90. Senaste gången jag åkte stridsbåt 90 var när den tyske försvarsministern besökte Sverige och vi förflyttade oss från Djurgården till Gamla Stan. Av naturliga skäl gavs det inte några större prov på stridsbåtens förmåga då, men det gavs nu, under besöket på Berga. Den har som bekant smått fantasiska egenskaper, t.ex. vad gäller förmågan att stanna på mycket kort sträcka, s.k crash stop.

Vi resonerade under besöket också kring arbetet med säkerhetsfrågor och värdegrund på Amf1. Bilden som förbandschefen gav är att det finns en stor medvetenhet om vikten av detta arbete för framtiden.

Annonser

Stolthet över svensk insats

I morse ringde jag marininspektören amiral Anders Grenstad, för att framföra en hälsning till honom och besättningen på korvetten Malmö. De gjorde oss stolta igår, när de på order av styrkechefen i insatsområdet undsatte ett grekiskt fartyg.

Det svenska bidraget till operation Atalanta bidrar verksamt till att insatsen skall lösa sina uppgifter, att skydda WFPs matleveranser till civila i Somalia samt skydda den civila sjöfarten i området.

Atalanta är EUs första marina operation. Insatsen är lyckosam i att förebygga och förhindra kapningar. WFPs matleveranser skulle inte kunna fortgå utan skydd. Men utmaningen är betydande, eftersom det berörda havsområdet är mycket stort.

Problemen uppträder till havs, men utgår naturligtvis från situationen i land. Somalia är ett land där regeringen saknar effektiv kontroll över territoriet. Strider pågår i huvudstaden Mogadishu mellan regeringen och milis.

I EU diskuteras hur stöd kan ges till uppbyggnad av landets egen säkerhetsförmåga, t.ex. genom utbildningsinsatser.

Naturligtvis spelar fattigdom en roll i att skapa grogrund för piratverksamhet. Men verksamheten bedrivs närmast kommersiellt och omsätter mycket betydande belopp. Det ligger inga ideella skäl bakom.

Svensk insats mot pirater inatt

Korvetten Malmö, som ingår i EU-insatsen Atalanta, ingrepp i natt till skydd för ett handelsfartyg i Adenviken. Insatsen skedde på order av EUs befälhavare i operationsområdet. Uppgiften var att avvärja en attack från två piratfartyg och därefter att förfölja de misstänkta piraterna.

Efter att ett av de misstänkta fartygen efter varningseld stannat, så sökte den svenska styrkan efter bland annat vapen på fartyget. Sju pirater omhändertogs och befinner sig nu på det svenska fartyget.

Insatsen visar att Sverige och EU gör nytta i insatsområdet. Sverige är på plats för att skydda WFPs matleveranser och den civila sjöfarten i Adenviken. Vi deltar i en gemensam EU-insats, ledd från Northwood i Storbritannien.

Samverkan om sjöräddning räddar liv

Idag besöker jag sjöräddningen i Askersund. Askersund är en fantastisk sommarstad, där bad och båtliv på Vättern lockar många människor.

I tidningarna syns ibland artiklar om olyckor och incidenter på sjön, i de flesta fall med lycklig utgång. Mer sällan beskrivs de verksamheter som finns till stöd för att hantera sådana situationer, liksom beredskapen för att hantera utsläpp av miljöfarliga ämnen. I det senare fallet kan olyckor både till sjöss och till lands ge konsekvenser i sjöar och vattendrag. Med klimatförändringarna följer risk för översvämningar och därmed utsläpp av farliga ämnen.

Vi talar idag med Sjöfartsverket om sjöräddning generellt och särskilt gällande Vättern, med Kustbevakningen om miljöräddning på Vättern och i allmänhet, Sjöräddningssällskapet och den kommunala räddningstjänsten om sjöräddning och samverkan med statliga myndigheter.

Sjöräddningssällskapets aktiva är värda ett särskilt tack för ett väldigt nyttigt ideellt arbete. En anledning att olyckor och incidenter får en lycklig utgång är att sjöräddningen fungerar väl.

Försvarsdepartementet ansvarar för Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, med tillhörande räddningsskolor, för utbildning i räddningstjänst. Vi ansvarar också för Kustbevakningen. Sjöfartsverket ligger inte under Försvarsdepartementet, men är en viktig samarbetspartner för våra myndigheter.

Skyddet mot olyckor och hanteringen av kriser bygger på samverkan mellan den lokala, regionala och statliga nivån. Dessutom är samverkan med ideella krafter av stor betydelse. Kommunerna har förstahandsansvaret via räddningstjänsten. Länsstyrelserna har regionalt samordningsansvar. Staten med sina myndigheter är stödjande både med kunskap och operativt stöd, när så behövs. Staten har dessutom ett betydande internationellt engagemang.

För att sjöräddning i vid mening skall fungera krävs att samarbetet fungerar. Därför var det nyttigt att möta alla berörda aktörer i Askersund idag, för att höra om samarbete och rollfördelning i vardagen.

Natochefen och Agrell

Den här veckan var jag tre dagar i Bryssel, med anledning av försvarsministrarnas session under GAERC-mötet i måndags. Det var ett bra tillfälle att genomföra bilaterala möten, t.ex med min kollega från Nederländerna.

Jag hade dessutom ett mycket bra möte med Javier Solana i måndags, inför vårt kommande ordförandeskap i EU. I tisdags mötte jag Jaap de Hoop Scheffer igen. Jaap kommer som bekant snart att sluta som Natos generalsekreterare. Han är en mycket bra person, som det varit lätt att samarbeta med. Vi diskuterade ISAF-insatsen i Afghanistan, inte minst Sveriges ökade ambition där, och KFOR i Kosovo.

Jag ser nu att Wilhelm Agrell svarade på min artikel i SVD igår. SVD kallade det för slutreplik, så jag nöjer mig med att par korta kommentarer här.

I sin första artikel menade Agrell att kontrakterade soldater skulle tvingas till insats ”under straffansvar”. Något sådant förslag finns inte i propositionen, skrev jag. I sitt nya svar har Agrell bytt argument, nu talar han om ”skyldighet att delta” i insatser. Det är dock en helt annan sak och innebär t.e.x inte risk för fängelse.

Agrell får också medge värnpliktens begränsning vid insatser utanför landets gränser. Värnplikten fungerar inte i ett närområdesperspektiv – försåvitt inte ”landet säkerhet direkt är hotad”, säger han. Men insatser internationellt görs också i andra typer av situationer, te.x i stabiliserande syfte. Att värnplikten inte fungerar för insatser utanför landet är skälet att till Sverige idag har två delar i försvaret – en nationell insatsorganisation och en särskild anställd utlandsstyrka. Det ska vi bort från. Alla förband ska gå att använda i Sverige, i närområdet och utanför närområdet. Då fungerar inte värnplikten.

Stor potential att stärka försvarets kärnverksamhet

Idag har generaldirektör Marie Hafström presenterat sin rapport med konkreta förslag i syfte att stärka försvarets kärnverksamhet.

Hon visar på betydande möjligheter att frigöra resurser från stödverksamheten till förmån för operativ nytta för Försvarsmakten.

En förutsättning för ett nytt, modernt och effektivt försvar är att resurser kan skiftas över till kärnverksamheten. Idag har vi fått ett klart svar på att det går.

Vi ska få ett försvar som är användbart, tillgängligt och flexibelt. Här och nu. Med 50 000 soldater insatsberedda i princip omedelbart. Inte bara en tredjedel av den nationella insatsorganisationen, cirka 11 500 soldater inom ett år, som det är idag. Det är också huvudinriktningen i propositionen om det nya försvaret jag presenterade för snart två månader sedan.

De möjligheter att rationalisera stödet till Försvarsmakten som Marie Hafströms rapport pekar på ska vi nu noggrant gå igenom på Försvarsdepartementet. Vi ska bedöma genomförbarheten och lämpligheten i förslagen och göra en tidsplan. Vi kommer att lyssna av berörda myndigheter och andra instanser. I höst återkommer regeringen med förslag. Men ambitionen är helt riktig. Jag välkomnar att vi nu fått ett genomarbetat underlag att utgå ifrån.

Frigör resurser till försvarets kärnverksamhet

På fredag presenterar generaldirektör Marie Hafström sin rapport av försvarssektorns stödmyndigheter och stödverksamhet. Jag har inte sett de detaljerade förslagen från rapporten, men det är uppenbart att hon kommer att påvisa en betydande möjlighet att frigöra resurser för operativ nytta i Försvarsmakten. Och detta till fördel för förverkligandet av ett användbart, tillgängligt och flexibelt försvar.

Försvarsberedningen pekade i sjupartienighet på betydande besparingsmöjligheter inom bland annat stödverksamheten. Min syn var att jag delade Försvarsberedningens ambition att flytta resurser till Försvarsmaktens kärnverksamhet, men att storleken på överföringen och hur medel skall frigöras måste beredas noggrant. Därför uppdrog regeringen i slutet av förra sommaren till Marie Hafström att ta sig an utredningsuppdraget.

Efter att rapporten presenterats på fredag kommer den att gå ut på remiss så att myndigheter och andra får ge sina synpunkter. Därefter kommer Försvarsdepartementet att gå igenom förslagen i detalj och bereda förslag till riksdagen.

Bra besök på P7

I fredags besökte jag P7 i Revinge.

Besöket på P7 var intressant, inte minst på grund av att stridvagnar diskuterats de senaste åren.

I inriktningspropositionen lade regeringen fast att stridsvagn 122 skall behållas. Därmed dömde regeringen av den diskussion, som ett tag drog i riktning mot enbart lätta förband.

Pansar är en av de typer av förstärkningsförband, som skall kunna tillföras framtidens bataljonsstridsgrupper. I och med att stridsfordon 90 bibehålls och nya lättare fordon anskaffas efterhand får armén en bra balans mellan lätta och tyngre förband.

En anledning till diskussionen var säkert att Danmark i princip avvecklade sina stridsvagnar, men beslöt sedan att återföra ett femtiotal, avsedda för internationella insatser. De använder stridsvagnar i Afghanistan och har tidigare gjort så på Balkan.

På Balkan hade stridvagnarna en stabiliserande verkan. I Afghanistan tillför de självskydd och möjliggör ett framskjutet agerande i en mycket orolig del av landet. Danmark samarbetar med P7, eftersom P7 är ett näraliggande övningsområde för dem.

P7 kommer att svara för en kommande Afghanistanrotation, så även om Sverige inte har stridsvagnar där, så kommer förbandet delta i insatsen.

I Revinge finns också en av de båda räddningsskolorna inom Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Sedan länge samarbetar de båda verksamheterna med varandra och med tanke på den utveckling som behöver komma inom civil-militär samverkan på krishanteringsområdet går det att se framtida möjligheter till fördjupning av samarbetet.

Frivilligheten stärker försvaret

Idag har SvD publicerat min artikel om hur vi med frivilligheten som grund för rekrytering får ett försvar med hög tillgänglighet och användbarhet.

Stor majoritet kontrakterade soldater är inte yrkesförsvar

Innebär 25 procent tidsbegränsat anställda soldater i armén ett yrkesförsvar som SVD hävdar idag? Knappast. 75 procent av soldaterna i armén kommer i framtiden att vara kontrakterade, dvs ha civila arbeten och med jämna mellanrum rycka in för övning, beredskap och insats. Hemvärnet utgör 22 000 personer av insatsorganisationens 50 000 personer. Det är alltså en tydlig balans mot civil anknytning och frivillighet.

* Övergången till ett nytt personalförsörjningssystem är alls inte politiskt påtvingat försvaret. Det är något Försvarsmakten aktivt efterlyser. I Perspektivplaneringen 2007 ville Försvaret övergå till anställda soldater utan tidsbegränsningar. Det skulle vara betydande steg mot ett yrkesförsvar. Både Pliktutredningen och Försvarsberedningen har i största politiska enighet föreslagit dels att det inte skall finnas pliktpersonal i insatsorganisationen och dels en övergång till stående och kontraktsförband. Hela försvarsmaktsledningen står bakom det svar på planeringsanvisningar som Försvarsmakten lämnade den 30 januari.

* Det nya personalförsörjningssystemet ger en överlägsen tillgänglighet och användbarhet jämfört med dagens system. Detta gäller såväl för försvaret av Sverige inom gräns, i närområdet och utanför närområdet.

* Försvaret kommer att kunna göra insatser i Sverige, i närområdet och utanför närområdet med samma förband.

* Värnplikten fungerar inom landets gränser, men i en tid då säkerhet byggs tillsammans med andra fungerar den inte. Närområdes- och Östersjöperspektivet bortfaller.

* Den svåraste delen i det nya personalförsörjningssystemet är de kontrakterade förbanden, eftersom variablerna att hänsyn till är fler, bl.a. med civila arbetsgivares intressen.

Jag noterade i rapporteringen igår att fackliga företrädare bedömde att frågorna i det nya systemet kan lösas ut genom kollektivavtal, vilket är den bästa vägen.

Dagens resonemang i SvD ger jämfört med regeringens proposition:

– Ett försvar med kraftigt sänkt tillgänglighet – och längre beredskapstider.

– Ett försvar med sänkt användbarhet – försvaret förblir en ständig utbildningsorganisation där förmågan till insatser med användbara förband minskar.

– Ett tudelat försvar med en nationell insatsorganisation för Sverige och särskild anställd utlandsstyrka.

– En kvalitetssänkning för förbanden – de bästa och mest erfarna förbanden kommer fortsätta att avvecklas efter insats internationellt och kommer inte försvaret av Sverige till godo.

– Fortsatt ineffektivitet i utbildningsverksamheten. De värnpliktiga utbildas i ett år och är krigsplacerade i förband i insatsorganisationen i bara 2-4 år, precis som idag.

Det nya personalförsörjningssystemet ger istället möjlighet att behålla utbildad personal längre.

Socialdemokraterna skär ned budgeten med 2 miljarder per år. Dessutom har de tillgodoräknat sig 1 miljard i besparingar i kring- och stödverksamhet, som regeringen ännu inte lagt fram i någon budget. Därutöver kostar partiets förslag gällande värnplikt minst 700 miljoner årligen. I verkligheten har socialdemokraterna nästan 4 miljarder mindre till försvaret än regeringen. Deras förslag gällande personalförsörjningen är därför inte realiserbart.