Stor majoritet kontrakterade soldater är inte yrkesförsvar

Innebär 25 procent tidsbegränsat anställda soldater i armén ett yrkesförsvar som SVD hävdar idag? Knappast. 75 procent av soldaterna i armén kommer i framtiden att vara kontrakterade, dvs ha civila arbeten och med jämna mellanrum rycka in för övning, beredskap och insats. Hemvärnet utgör 22 000 personer av insatsorganisationens 50 000 personer. Det är alltså en tydlig balans mot civil anknytning och frivillighet.

* Övergången till ett nytt personalförsörjningssystem är alls inte politiskt påtvingat försvaret. Det är något Försvarsmakten aktivt efterlyser. I Perspektivplaneringen 2007 ville Försvaret övergå till anställda soldater utan tidsbegränsningar. Det skulle vara betydande steg mot ett yrkesförsvar. Både Pliktutredningen och Försvarsberedningen har i största politiska enighet föreslagit dels att det inte skall finnas pliktpersonal i insatsorganisationen och dels en övergång till stående och kontraktsförband. Hela försvarsmaktsledningen står bakom det svar på planeringsanvisningar som Försvarsmakten lämnade den 30 januari.

* Det nya personalförsörjningssystemet ger en överlägsen tillgänglighet och användbarhet jämfört med dagens system. Detta gäller såväl för försvaret av Sverige inom gräns, i närområdet och utanför närområdet.

* Försvaret kommer att kunna göra insatser i Sverige, i närområdet och utanför närområdet med samma förband.

* Värnplikten fungerar inom landets gränser, men i en tid då säkerhet byggs tillsammans med andra fungerar den inte. Närområdes- och Östersjöperspektivet bortfaller.

* Den svåraste delen i det nya personalförsörjningssystemet är de kontrakterade förbanden, eftersom variablerna att hänsyn till är fler, bl.a. med civila arbetsgivares intressen.

Jag noterade i rapporteringen igår att fackliga företrädare bedömde att frågorna i det nya systemet kan lösas ut genom kollektivavtal, vilket är den bästa vägen.

Dagens resonemang i SvD ger jämfört med regeringens proposition:

– Ett försvar med kraftigt sänkt tillgänglighet – och längre beredskapstider.

– Ett försvar med sänkt användbarhet – försvaret förblir en ständig utbildningsorganisation där förmågan till insatser med användbara förband minskar.

– Ett tudelat försvar med en nationell insatsorganisation för Sverige och särskild anställd utlandsstyrka.

– En kvalitetssänkning för förbanden – de bästa och mest erfarna förbanden kommer fortsätta att avvecklas efter insats internationellt och kommer inte försvaret av Sverige till godo.

– Fortsatt ineffektivitet i utbildningsverksamheten. De värnpliktiga utbildas i ett år och är krigsplacerade i förband i insatsorganisationen i bara 2-4 år, precis som idag.

Det nya personalförsörjningssystemet ger istället möjlighet att behålla utbildad personal längre.

Socialdemokraterna skär ned budgeten med 2 miljarder per år. Dessutom har de tillgodoräknat sig 1 miljard i besparingar i kring- och stödverksamhet, som regeringen ännu inte lagt fram i någon budget. Därutöver kostar partiets förslag gällande värnplikt minst 700 miljoner årligen. I verkligheten har socialdemokraterna nästan 4 miljarder mindre till försvaret än regeringen. Deras förslag gällande personalförsörjningen är därför inte realiserbart.

Annonser
%d bloggare gillar detta: