Archive for september, 2010|Monthly archive page

Europeiska försvarsbudgetar under stark press

På EUs försvarsministermöte i torsdags-fredags var det uppenbart att försvarsbudgetarna i många europeiska länder befinner sig under mycket stark press och att detta kommer att prägla EUs försvarspolitiska arbete under sannolikt lång tid. Detta läge präglade hela diskussionen.

Den finansiella krisen tvingar fram mycket betydande besparingar på försvaret i ett stort antal EU-länder. Detta sker samtidigt som många europeiska länder står inför lika betydande försvarspolitiska reformbehov.

Sverige utmärker sig både genom att vi inte planerar för några neddragningar av försvarsbudgeten och för att vår försvarsreform redan är beslutad och nu verkställs.

Vi har lämnat bakom oss den 15-åriga period då kalla krigets invasionsförsvar befann sig i ständig neddragning. Vi bygger istället en ny insatsorganisation med stående och kontrakterade förband. Det finns en tydlig ny inriktning för försvaret fastlagd av riksdag och regering.

SR Ekot hade idag ett intressant inslag om den försvarspolitiska utvecklingen i Tyskland. Tyskland behöver enligt Ekot spara 80 miljarder kronor på försvaret de kommande fyra åren och kan då komma att skära ner antalet soldater från 250.000 till 165.000 man. Tyskland är ca 10 gånger större än Sverige befolkningsmässigt.

Min tyske kollega Karl-Theodor zu Guttenberg förespråkar enligt Ekot att Tyskland ska gå ifrån användningen av värnplikt. Förbundskansler Angerla Merkel stöder honom: ”Vi ansluter oss till försvarsministerns åsikt att det säkerhetspolitiska läget gör det möjligt avskaffa värnplikten.” CDU och CSU ska nu diskutera försvarspolitiken, inför kommande beslut.

Plikten må ha varit allmän i Tyskland, men bara 15 procent av unga män har enligt Ekot verkligen kallats in med stöd av plikten.

Utvecklingen i Tyskland ligger gällande plikten i linje med utvecklingen i ett tjugotal andra länder, däribland Sverige, som lämnat eller lämnar den tillämpade värnplikten. Rekrytering på frivillig grund är – precis som pliktutredningen visade i Sverige – effektivare för att få fram vårt behov av insatsklara soldater, än plikt. Frivilligheten gör att försvaret hittar rätt soldater från börjar och slipper felutbilda soldater, vilket är mycket resurskrävande.

Annonser

Försvarsministermöte i Gent

Idag reser jag till Gent, för det belgiska ordförandeskapets informella försvarsministermöte. Mötet inleds i kväll, då HR Ashton kommer att inleda diskussionen.

Jag förväntar mig diskussioner om europeisk kapacitetsutveckling. Mötet kommer sannolikt att präglas av den press försvarsutgifterna i många länder nu satts under, med anledning av den finansiella och ekonomiska krisen.

Det skall bli intressant att se om detta finansiella tryck leder till en ökad vilja till europeiskt samarbete för kapacitetsutveckling, för att dela kostnader och nå effektiviseringar. Eller om detta tvärtom leder till kritik av samarbetsprojekt i EU, ställt mot den verksamhet som tidigare skett i det egna landet.

Det finns en oro för att samtidigt som det finns en ökad förväntan i omvärlden på att EU skall kunna och vilja utföra civil och militär krishantering, så sätts medlemsländernas deltagande i insatser under tryck av krympande budgetar.

Värt att notera är att Sverige planerar för oförändrade försvarsanslag, i kontrast till de kraftiga nedskärningar av försvarsbudgeten som diskuteras i andra länder.

”Tusentals slåss om försvarsplatser”

P3 rapporterade igår under rubriken ”Tusentals slåss om försvarsplatser” att Försvarsmakten haft 6.700 sökande till de 900 platserna i den första omgången av den nya tre månader långa militära grundutbildningen (GMU). Sju gånger fler har alltså sökt utbildningen än det finns platser att erbjuda. Länken här: http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=1646&artikel=4033131

Detta borgar för ett brett urval, där unga människor som är verkligen är intresserade av och lämpliga för uppgiften kommer att rekryteras. Konkurrensen är hård, vilket gör att soldater av hög kvalitet rekryteras.

Bland unga människor är intresset för världen stort, och därmed för våra civila och militära insatser. På universitet, gymnasieskolor och arbetsförmedlingar har jag träffat unga människor som är intresserade av en framtid i försvaret.

Än så länge är förändringen av försvarets rekrytering inte så känd. Men steg för steg får allt fler upp ögonen för det nya.

Valet i söndags handlade om jobbfrågan, samt ansvar för landets ekonomi. Men glädjande nog var försvarspolitik för första gången på många år också med i debatten. Särskilt lokalt och regionalt fanns stort intresse på förbandsorter.

På många förbandsorter uppmärksammades att hundratals nya jobb planeras i försvaret, när vi övergår till hel- och deltidsanställda soldater. Lokala politiker börjar också inse att det bästa sättet att värna försvarets verksamhet lokalt är att bidra till en god rekrytering. Frågor om bostäder, jobb för medföljande, skolor för barnen, möjlighet till utbildning i samband med karriärväxling och underlättande av försvarets samverkan med civila arbetsgivare är bästa sättet att stödja det lokala förbandets framtid. Går det inte att rekrytera på eller till en ort för grundutbildning eller anställning kommer försvåras verksamheten väsentligt.

En del i förbandschefernas uppdrag är att samverka nära med det civila samhället, för att skapa bra förutsättningar för Försvarsmakten lokalt, samt intresse bland unga för rekryteringen.

Vi är bara i början av genomförande av det nya personalförsörjningssystemet. Desto roligare att de första erfarenheterna ser så bra ut.

Moderaterna framåt i Mellansverige

Moderaterna gjorde i söndags sitt bästa val någonsin och fick enligt valnattssammanräkningen 30 procents väljarstöd.

I valet 2006 bars moderaterna av en kraftig ökning av väljarstödet i storstäderna. Denna gång bars vår ökning i riksdagsvalet också av framgång i mellanstora städer och län i Mellansverige. I bl.a. Örebro, Västmanland och Värmland vann nya moderaterna nya riksdagsmandat.

I mitt hemlän Örebro gjorde moderaterna ett fantastiskt val och ökade 5,3 procentenheter i riksdagsvalet, enligt valnattssammanräkningen. Aldrig tidigare har vi fått tre mandat till riksdagen från Örebro län. Endast i ett annat län såg moderaterna preliminärt en större ökning av väljarstödet än så.

Det innebär att många människor valde att rösta på oss för första gången. Det är nya moderaternas utveckling av politik och förhållningssätt till politiken, som gjort detta möjligt.

Jobben viktigaste frågan

Valet imorgon handlar om jobben. Jobbpolitiken, vars framtid avgörs imorgon, består av tre delar.

*Vi sänker skatten på arbete genom jobbskatteavdraget, så att det lönar sig bättre att arbeta. För människor i vanliga yrken och med vanliga inkomster har det hittills betytt 1.500 till 1.700 kronor mer att leva på varje månad. Detta märks också i ökad efterfrågan när människor får mer att handla för i den lokala handeln. Fler vill nu jobba mer, vilket är viktigt för att bära framtidens välfärd.

*Vi gör det enklare och billigare att anställa människor, vilket gör att efterfrågan på arbetskraft ökar. Sänkta arbetsgivaravgifter, ROT- och RUT-avdrag har skapat tusentals nya jobb. Sysselsättningen är 100.000 högre idag än 2006.

*Vi skapar en väg tillbaka till arbete, för människor som hamnat vid sidan av. Tidigare passiva ersättningssystem utvecklas med nystartsjobb, vårdgaranti och en fungerande rehabiliteringskedja, som tillsammans med individanpassade arbetsmarknadsåtgärder ska hjälpa människor att finna vägen tillbaka. Den som är sjuk och saknar arbetsförmåga skall självklart ha möjlighet att vara sjukskriven eller om det är varaktigt ha sjukersättning.

Kunskap är grunden både för hur människor klarar sig på arbetsmarknaden och landets konkurrenskraft. Vi vill därför höja kvaliteten i hela skolsystemet, från förskolan, via grundskolan och gymnasieskolan till högre utbildning. Bra utbildning som ger alla möjlighet att nå kunskapsmålen är den kanske viktigaste fördelningspolitiken i ett kunskapssamhälle.

Det märks annars att avgörandet närmar sig. Igår möttes vi i media av uppgifter om att det sålts försvarsmateriel till Saudiarabien. De rödgröna kallade detta för ”krämarmentalitet” och krävde lagändringar. Det vill säga, de rödgröna engagerade sig i frågan fram till dess att UD, som ansvarar för exportkontrollagstiftningen, visade att beslutet fattades redan 2002, alltså under den socialdemokratiska regeringen.

Idag har det varit val i Afghanistan. Det finns anledning att sända en tacksamhetens tanke till alla de svenskar som genom sitt ansvarstagande arbete på plats bidragit till att möjliggöra detta.

Nu väljs de 249

På söndag äger val till kommun, landsting och riksdag rum i Sverige. Samtidigt äger i helgen, på lördag, val till det afghanska parlamentet rum. Val av de 249 personer som ska representera det afghanska folket.

En fjärdedel av platserna är reserverade för kvinnor, i ett land där kvinnor saknat representation. Talibanerna hotar ännu en gång funktionärer, kandidater – i synnerhet kvinnliga kandidater – och väljare med våld om de använder sin rätt att kandidera eller rösta.

Detta ger perspektiv på det svenska valet. I många delar av världen är valhandlingen förknippad med betydande risker för både väljare och kandidater. I Sverige tar vi sedan länge demokratin för självklar. Långt ifrån alla använder sin – i Sverige – självklara rätt att rösta. Jag hoppas att valdeltagandet i Sverige kommer att öka denna gång.

Det förra afghanska valet präglades av korruption och felaktigheter. Det är viktigt att valets genomförande vinner bättre respekt denna gång. Fel eller fusk minskar meningsfullheten i valhandlingen – varför ta risker och rösta om valet ändå inte genomförs på ett rättvisande sätt?

Talibanerna har hotat med att skära fingrarna av människor som röstar. De som röstar får doppa fingrarna i bläck, för att hindra att människor röstar fler än en gång. Därav symbolen att skära fingrar av väljare. I valet förra sommaren framfördes dessa hot, men genomfördes inte i större utsträckning.

Hoten mot valet understryker nyttan av Sveriges närvaro i Afghanistan. I staden Sar-e Pol i det svenska ansvarsområdet fick jag själv på plats information om att över 130 vallokaler varit öppna utan våld i förra årets presidentval.

Inför förra årets val försämrades säkerhetsläget i landet. Motståndsgrupper hade inte bara målet att störa valen – utan fastmer att förstöra valen och pressa ner valdeltagandet. Risken finns också denna gång för att säkerhetshoten ökar inför och i samband med det afghanska parlamentsvalet. I det svenska ansvarsområdet i norra Afghanistan stöttar vår närvaro de afghanska civila och militära strukturer vars uppgift är att stävja dessa hot. Vi gör därmed skillnad.

Klimatförändringar ger nya säkerhetsutmaningar

Igår kväll möttes Örebro läns moderater för ett avstamp inför de sista 80 timmarnas valkampanj. Stämningen var på topp och viljan att kampanja för Alliansseger ända in på valdagen var tydlig.

Igår hölls också i Örebro, i bland annat Diakonias regi, en debatt om klimatförändringar och internationell solidaritet.

Jag försökte lyfta fram sambandet mellan klimatförändringar, kamp om naturresursbasen, fattigdom och konflikter. Under de senaste åren har vi genomfört flera seminarier på detta tema.

Klimatförändringarna gör att stora delar av världen lär möta ett torrare klimat, med brist på vatten och odlingsbar jord. Fattigdom tvingar människor att bo i områden som inte förmår att försörja stor befolkning och begränsar tillgången till teknik för att möta klimatförändringarnas konsekvenser.

Det finns risk för flyktingströmmar från områden som drabbas av torka och felslagna skördar. Samtidigt riskerar konflikter uppstå eller förvärras av konkurrens om vatten och jord. Delar av detta syns redan i till exempel Darfur.

Andra delar av världen kan få kraftigt ökad nederbörd och återkommande översvämningar. Men fattigdom gör människor extra utsatta också för översvämningarnas konsekvenser.

I ett sådant perspektiv är fattigdomsbekämpning extra viktig. Det minskar utsattheten och ger människor och länder bättre möjligheter att klara att möta klimatförändringarnas konsekvenser.

Eftersom utsläpp av växthusgaser ger globala konsekvenser måste vi använda våra resurser på ett sådant sätt att de ger så mycket utsläppsreduktion som möjligt för pengarna. Eftersom varje krona spenderad i andra länder kan ge kanske tio gånger så stor utsläppsreduktion, som i Sverige, så bör våra klimatinsatser också göras utomlands.

Debatten om att endast utsläppsreduktioner genomförda inom egen gräns är viktiga är konstlad. Det viktiga är reduktioner genomförda – oavsett var de sker. Sverige tar ansvar för att genomföra och finansiera sådana reduktioner både inom och utom landets gränser.

Klimatförändringarna kommer sannolikt att öka efterfrågan på både civil, humanitär och militär krishantering. Detta sker samtidigt som många länder står inför ansträngda försvarsbudgetar och vissa inför betydande neddragningar av försvarsanslagen.

Fattigdomsbekämpning, utsläppsreduktioner och beredskap för krishantering krävs alla för att möta klimatförändringarnas konsekvenser.

Uppskattning för marinen

En av USAs mest framstående militärer, amiral Roughead, besöker Sverige. Till SVD säger han följande:

”Jag skulle inte vilja ha Gotland som fiende. Att arbeta ihop en ubåt med Gotlands kapacitet, kvalitet och besättning gav min flotta möjlighet att snabbt ta initiativ för att förbättra vår förmåga mot ubåtar. Jag är mycket imponerad av svenska flottan.”

”Jag har endast hört positiva kommentarer om hur Sverige genomförde uppdraget (att leda EU-insatsen Atalanta utanför Somalias kust, min anmärkning). För mig var det ingen nyhet – uppriktigt sagt var det precis vad jag väntat mig.”

Nära 500 nya jobb för unga från Örebro län

Bara i mitt hemlän Örebro behöver Försvarsmakten proportionellt sett rekrytera upp till 500 unga människor de kommande åren. Totalt ska försvaret nu anställa 16 000 unga människor på några få år. Det är nya och för Sveriges säkerhet viktiga jobb.

Försvarsmakten blir nu Sveriges kanske största ungdomsarbetsgivare. Huvuddelen av de gruppbefäl, soldater och sjömän som ska rekryteras kommer att vara under 26 år. Rekryteringen inleds omedelbart. Redan 2011 avser Försvarsmakten att nyanställa cirka 4 000 officerare, civila, gruppbefäl, soldater och sjömän.

Försvarsmakten ger unga människor möjlighet att göra en skillnad. Det är viktigt att unga människor ställs inför frågan, är försvaret något för dig? Idag mötte jag ett hundratal elever på Bergslagsskolan i Karlskoga och talade bland annat om hur Sverige gör skillnad i internationella insatser.

Det är en positiv utmaning försvaret står inför, att anställa tillräckligt många på kort tid. Intresset är dock stort bland unga, både för militär grundutbildning och anställning.

Försvarsmakten beräknar att det sammanlagda antalet nyanställda årsarbetskrafter under 26 år ska uppgå till cirka 16 000 de kommande åren. Det innebär att en helt ny arbetsmarknad för unga skapas. Rekryteringen till de nya tjänsterna pågår som bäst och vänder sig till unga i hela landet. Baserat på länets andel av hela landets unga mellan 19 och 26 år, motsvarar detta 483 rekryteringar i Örebro län.

Tusentals färre soldater i försvaret med de rödgröna

Idag har Expressen publicerat Per Schlingmanns och min artikel om hur de rödgrönas besparingar skulle slå hårt mot försvarsförmågan, och hur många tusen soldater färre som skulle få jobb om deras politik med miljardbesparingar skulle förverkligas.

Läs gärna artikeln här nedan, klistrar också in en länk till artikeln på Expressens hemsida.

Var tredje soldat får sluta med de rödgröna

I höst står valet mellan regeringen som nu genomför den största reformeringen av försvaret på decennier, i syfte att öka landets försvarsförmåga och de rödgröna, som endast är överens om att skära ner försvarsanslagen och att sänka försvarsförmågan.

Moderaterna har under lång tid begärt besked av den rödgröna oppositionen om hur deras miljardnedskärningar av försvaret ska genomföras. Oppositionen har under de senaste fyra åren inte själva presterat en enda genomförbar, detaljerad eller preciserad försvarsbudget i riksdagen. De har faktiskt inte ens räknat på konsekvenserna av de egna förslagen. I själva verket har moderaterna gjort en mer precis genomgång av de ekonomiska konsekvenserna av oppositionens försvarspolitik, än de själva gjort. Vi hävdar att den faktiska underfinansiering av försvaret som socialdemokraterna står för uppgår till cirka 22 miljarder kronor de kommande fyra åren. Vi noterar att socialdemokraterna inte dementerat den beräkning vi presenterat.

De rödgrönas egen beskrivning är att de vill skära ner försvaret med 8 miljarder under nästa mandatperiod, motsvarande 2 miljarder kronor om året. 3 av dessa 8 miljarder, motsvarande 750 miljoner kronor varje år, ska tas på förbandsanslaget. Socialdemokraternas Urban Ahlin hävdar att ”det drabbar inga förband”. Ahlin har också påstått att oppositionens budget ” leder inte till några nedläggningar av regementen.”

Men självklart kommer miljardneddragningar på förbandsanslaget att drabba just förbandsverksamheten. Vad skulle det annars drabba? Och om detta inte ska leda till nedläggning av förband, så kan oppositionens försvarsbudget bara leda till en kraftig reducering av antalet soldater i det nya försvaret. Den nya insatsorganisationen kommer därmed att tömmas på soldater.

I avvaktan på att socialdemokraterna och de rödgröna ska lägga fram sin första egna försvarsbudget, så presenterar vi här nya beräkningar av konsekvenserna av oppositionens försvarspolitik. Även om vi menar att socialdemokraternas försvarspolitik innebär mycket större neddragningar än 8 miljarder de kommande åren, så väljer vi här ändå att endast redovisa effekterna av de neddragningar som socialdemokraterna själva inser att de vill göra. Effekterna blir nämligen redan då förödande för försvaret.

Så här ser det ut: En uppskattad genomsnittskostnad för en kontinuerligt tjänstgörande soldat uppgår till cirka 330.000 kr per år, inklusive sociala avgifter och avtalspensioner. En tidvis tjänstgörande soldat kan antas tjänstgöra cirka 40 procent av anställningstiden. Den årliga kostnaden för en deltidsanställd soldat i ett kontraktsförband uppgår då till cirka 130.000 kr.

Skulle oppositionen endast säga upp heltidsanställda soldater innebär det att 2.270 soldater får avsked. Skulle oppositionen välja att endast säga upp deltidsanställda soldater innebär det att 5.770 soldater tvingas att lämna försvaret. Räknar vi med lägre arbetsgivaravgifter för unga så stiger antalet som får sluta för att täcka oppositionens nedskärningar markant. Vill oppositionen istället rikta nedskärningen mot officerarna, så motsvarar den kostnaden för cirka 1.500 svenska officerare. Det måste dock råda balans mellan officerare, heltids- och deltidsanställda soldater för att förbanden ska fungera.

Låt oss se hur oppositionens nedskärning på förbandsanslaget slår om en fjärdedel av soldaterna i de nya arméförbanden anställs på heltid och tre fjärdedelar på deltid. Då blir effekten att drygt 30 procent av Sveriges soldater 2014 får sluta, eller aldrig kan anställas. Försvaret kommer att fråntas resurser för 4.050 av sina soldater. Drygt 1.000 heltidssoldater och fler än 3.000 deltidssoldater får enligt beräkningen sluta redan på grund av neddragningen på 750 miljoner kronor.

Än mer anmärkningsvärda blir siffrorna eftersom de rödgröna aldrig redovisat några egna uppgifter om hur stor de vill att insatsorganisationen egentligen ska vara, hur många soldater den ska innehålla, hur många soldater som ska vara anställda på heltid respektive deltid om de får bestämma.

Med så mycket färre soldater i försvaret så kommer naturligtvis inte grundorganisationen att fyllas med verksamhet. Miljöpartiet har bekräftat att förbanden kommer drabbas. Därmed är vi tillbaka där vi började, vilka förband kommer socialdemokraterna att lägga ner på grund av sina nedskärningar?

Sten Tolgfors (M), försvarsminister
Per Schlingmann, (M), partisekreterare

Annonser