Europeiska försvarsbudgetar under stark press

På EUs försvarsministermöte i torsdags-fredags var det uppenbart att försvarsbudgetarna i många europeiska länder befinner sig under mycket stark press och att detta kommer att prägla EUs försvarspolitiska arbete under sannolikt lång tid. Detta läge präglade hela diskussionen.

Den finansiella krisen tvingar fram mycket betydande besparingar på försvaret i ett stort antal EU-länder. Detta sker samtidigt som många europeiska länder står inför lika betydande försvarspolitiska reformbehov.

Sverige utmärker sig både genom att vi inte planerar för några neddragningar av försvarsbudgeten och för att vår försvarsreform redan är beslutad och nu verkställs.

Vi har lämnat bakom oss den 15-åriga period då kalla krigets invasionsförsvar befann sig i ständig neddragning. Vi bygger istället en ny insatsorganisation med stående och kontrakterade förband. Det finns en tydlig ny inriktning för försvaret fastlagd av riksdag och regering.

SR Ekot hade idag ett intressant inslag om den försvarspolitiska utvecklingen i Tyskland. Tyskland behöver enligt Ekot spara 80 miljarder kronor på försvaret de kommande fyra åren och kan då komma att skära ner antalet soldater från 250.000 till 165.000 man. Tyskland är ca 10 gånger större än Sverige befolkningsmässigt.

Min tyske kollega Karl-Theodor zu Guttenberg förespråkar enligt Ekot att Tyskland ska gå ifrån användningen av värnplikt. Förbundskansler Angerla Merkel stöder honom: ”Vi ansluter oss till försvarsministerns åsikt att det säkerhetspolitiska läget gör det möjligt avskaffa värnplikten.” CDU och CSU ska nu diskutera försvarspolitiken, inför kommande beslut.

Plikten må ha varit allmän i Tyskland, men bara 15 procent av unga män har enligt Ekot verkligen kallats in med stöd av plikten.

Utvecklingen i Tyskland ligger gällande plikten i linje med utvecklingen i ett tjugotal andra länder, däribland Sverige, som lämnat eller lämnar den tillämpade värnplikten. Rekrytering på frivillig grund är – precis som pliktutredningen visade i Sverige – effektivare för att få fram vårt behov av insatsklara soldater, än plikt. Frivilligheten gör att försvaret hittar rätt soldater från börjar och slipper felutbilda soldater, vilket är mycket resurskrävande.

Annonser
%d bloggare gillar detta: