Förluster, olyckor – och ständigt lärande

Sveriges internationella insatser är och har alltid varit behäftade med risker. Totalt har Sverige sedan 1948 förlorat närmare 80 soldater i våra internationella insatser, varav 18 i strid. Fem av dessa förluster har kommit i Afghanistan. Afghanistan är inte den farligaste insats Sverige hittills har gjort, det är Kongo där 19 personer miste livet. Ytterligare ett antal soldater och officerare har skadats i insats internationellt, både i strid och olyckor.

Försvarsmakten är en av Sveriges största myndigheter, med en omslutning av ca 40 miljarder, ca 9.500 officerare och tusentals övriga anställda.

Verksamheten är också i Sverige behäftad med risker. Det är all verksamhet där bl.a. vapenövningar, avancerad flygning och transporter ingår. Regeringen utser därför en säkerhetsinspektör i Försvarsmakten.

Hösten 2007 förlorade Sverige fyra unga män i helikopterolyckan i Ryd. Helikopterverksamheten har varit särskilt olycksdrabbad på senare år. Bl.a en övning med stridsbåt i skärgården och en skjutövning i Skövde har tragiskt kostat liv de senaste åren.

På den ljusare sidan finns stridsflyget. Den som besöker Flygvapnets minneshall kan se rader av namn på förlorade flygare tillbaka i tiden. En årlig förlust av ett dussin piloter eller mer var inte ovanligt, för några decennier sedan. En säkerhetskultur där misstag inte bestraffas, utan används som lärdom för att upptäcka och täppa till brister är avgörande för förändringen. Det är en säkerhetskultur andra delar av Försvarsmakten fortfarande kan lära av.

Men ingen skall tro annat än att Försvarsmakten och Försvarsmaktsledningen verkligen bryr sig när kollegor och kamrater skadas. Jag har sett hur ledande officerare öppet visar sina känslor när soldater – oavsett om man känt dom personligen eller inte – har skadats eller dödats. Det är uttryck för ett tryggt och starkt ledarskap, som jag uppskattar och respekterar.

Samtidigt ligger i Försvarsmaktens kultur och uppdrag att kämpa vidare, när kamrater skadas eller stupar. Att fokusera på uppdraget och lösa uppgiften.

I uppgiften ligger också att ha ett fullödigt säkerhetstänkande i verksamheten på hemmaplan, i att kontingenterna som gör insats utomlands får rätt utbildning, övning och materiel. Detta underlättas nu också när vi övergår till stående och kontrakterade förband. Där ligger också att ständigt lära, utveckla och använda ny kunskap för att förbättra säkerhet och förmågan att lösa uppgiften.

Allt är numera öppet. Sker olyckor och förluster granskar Försvarsmakten det som hänt, Polisen gör sin genomgång och Statens Haverikommission kan kopplas in. Även den övriga verksamheten granskas. Försvarsmakten har interna utvärderings- och granskningsfunktioner, man deltar i internationella evalueringar, man granskas av Riksrevisionen och Ekonomistyrningsverket.

Detta är bra och en förutsättning för ständig förbättring. Jag vet att Försvarsmakten arbetar med att ständigt dra lärdomar för förbättring, och det är en ständigt pågående utmaning.

Annonser
%d bloggare gillar detta: