Natos nya strategiska koncept

Natos nya strategiska koncept antogs under toppmötet i Lissabon i november.

Från svensk utgångspunkt är innehållet viktigt, för även om vi inte själva är medlemmar så påverkas vi direkt och indirekt av dess innehåll.

Det strategiska konceptet finner balans mellan Natos kärnuppgift, de ömsesidiga försvarsförpliktelserna och Natos engagemang i internationell krishantering. Det konventionella hotet mot Nato betecknas i dokumentet som lågt. Man konstaterar att det sker en upprustning i vissa delar av världen, som kan komma att få något svårförutsebara internationella konsekvenser. Särskilt utpekas hot från ballistiska missiler. Också terrorism pekas ut som ett direkt hot.

IT-attacker förutsägs kunna nå en nivå som hotar tillväxt, säkerhet och stabilitet i Europa och Nordamerika. Också klimatförändringar och allt vad dessa leder till utpekas som potentiellt säkerhetspåverkande.

Natos medlemsländer, varav sju av våra grannländer, söker sin säkerhet genom Nato. För Östersjöområdes stabilitet har Natos utvidgning varit av stor betydelse. Säkerheten har stärkts också i vårt närområde. Detta har påverkat Sveriges säkerhet positivt.

Såväl Norge som de baltiska staterna har verkat för att artikel 5, de ömsesidiga försvarsförpliktelserna, understryks som Natos kärnuppgift i det strategiska konceptet. Artikel 5 beskrivs nu som ”firm and binding”. Nato kommer att försvara sig mot varje aggression och dessutom mot alla nya typer av hot, som hotar medlemsländerna.

Nato ska utveckla ”robust, mobile and deployable forces” både för artikel 5 insatser och krishanteringsinsatser.

Här finns en direkt parallell till användbarhet, tillgänglighet och rörlighet, som är den svenska försvarsreformens ledord. Mycket sällan görs i den svenska debatten jämförelser med försvarsutvecklingen i andra europeiska länder. Endast Finland förekommer i debatten, men Finland är ett undantag i europeiskt perspektiv och bedöms dessutom också stå inför omfattande försvarsreformer.

Behov av missilförsvar, där Nato skall söka samverkan med Ryssland, cyberförmåga för att upptäcka och hindra IT-attacker, samt ny förmåga att stödja energisäkerhet och -transitering, lyfts fram i dokumentet.

Det strategiska konceptet slår också fast att instabilitet och konflikter utanför Nato medlemskrets direkt kan påverka Natoländernas säkerhet. Nato understryker vikten av civil-militär samverkan, samverkan med andra organisationer som EU och FN och behov av att Nato kan agera såväl med politiska som militära medel.

I det strategiska konceptet pekar Nato på vikten av nedrustningsfrågor, men konstaterar att så länge kärnvapen finns måste Nato ha förmåga till sådan avskräckning.

Nato lyfter fram att dörren för medlemskap står öppen för alla europeiska demokratier, som delar Nato-ländernas värderingar och möter alliansens militära krav.

Ett särskilt avsnitt ägnas Natos samverkan med partnerorganisationer och -länder, vilket är särskilt viktigt för Sverige. Regelbundna konsultationer med partnerländer ska hållas om kriser, Nato kommer att ge sina partnerländer en roll i att forma strategier och beslut gällande de insatser som de deltar i. Nato lyfter fram EU som strategisk och i krishantering komplementär partner.

Sammantaget upplevs det strategiska konceptet balanserat och som ett steg framåt för partnerländer som Sverige, som genom detta tillförsäkras inflytande över de insatser vi deltar i.

Annonser
%d bloggare gillar detta: