Archive for januari, 2011|Monthly archive page

Gripen för Indien

I New Delhi mötte jag bl.a. min indiske kollega A.K. Antony.

Anledningen till att jag reste till Indien just nu var för att markera regeringens stöd för SAAB Gripen.

Men det finns också ett antal andra viktiga frågor att tala med Indien om just nu. Indien bedriver ett betydande utvecklingssamarbete med Afghanistan. Indien lägger dessutom betydande vikt vid upprätthållande av säkerheten för internationella sjötransporter och bekämpande av piratverksamhet i Indiska Oceanen. Det finns ett nytt MOU på försvarssidan mellan Sverige och Indien och den därtill hörande arbetsgruppen har just hållit sitt första möte. Vi ser fram emot ett andra möte under våren.

Indien står nu inför att kortlista ett antal plan, som man väljer att gå vidare i processen med.

Om några veckor är det Aero India, där en svensk delegation kommer att närvara. Statssekreterare Håkan Jevrell kommer tillsammans med bl.a. Håkan Espmark att representera Försvarsdepartementet där.

Gripen är ett väl beprövat stridsflygplan. Vi har själva flugit det mer än 120.000 timmar, med mycket goda erfarenheter. Samtidigt kommer Gripen NG att vara det modernaste planet i den indiska upphandlingen, eftersom nästa generation av Gripen utvecklas för att vara operativt just vid leverans till Indien. Konkurrenterna är några år äldre modeller.

Demonstratorn har flugit över 150 pass och har varit på plats i Indien.

Vi ser det faktum att Gripen är enmotorigt som en stor fördel, både vad gäller pris, driftskostnader och tillförlitlighet. ”Double the engines, double the trouble.” En betydande del av den tillkommande dragkraft som en extra motor ger går åt för att kompensera planets ökade tyngd.

Gripen har visat sig fungera väl vid höghöjdsbasering och är framtaget för att ha ”quick turn around times” och ”small ground crews”.

Inköpspriset ligger betydligt lägre än konkurrenternas, men ännu intressantare är att livscykelkostnaden är avsevärt lägre relativt många konkurrenter. Skulle Indien välja Gripen öppnar sig helt nya möjligheter till tekniskt samarbete på flygsidan.

Den indiske ministern Antony är inriktad på att skapa en öppen upphandlingsprocess som avgörs av de olika flygplanens egna meriter. Han är också mycket tydlig i sitt arbete mot all form av korruption.

Det är verkligen ett förhållningssätt jag välkomnar.

Annonser

I andra världskrigets spår

I långa rader står dom. Hundratal efter hundratal av kritvita gravstenar över andra världskrigets allierade soldater.

De flesta är försedda med namn på stupade. Många markerar förlusten av okända soldater, eller soldater som anges vara begravda någonstans i området nära krigskyrkogården. Långt ifrån alla soldater har återfunnits. Namn finns inristade i tusental på minnesmonumentet, för att säkra att de koms ihåg.

Många föll när Japan intog Singapore 1942. Andra när Singapore återtogs. Men vissa föll så sent som 1946. Sporadiska strider förekom även efter freden, berättar den officer som medföljer på besöket.

På Kranji War Memorial i Singapore vilar soldater av en rad olika nationaliteter. En del var indier, andra australiensare, många var britter, andra malayer. De var av olika religion och bakgrund. Där finns både män och kvinnor. Sjuksköterskor och medicinsk personal likaså.

De flesta var meniga, men också höga officerare vilar där tillsammans med sina soldater.

Mest tänkvärd är ändå de stupade soldaternas ålder. Det är vanligt med gravstenar över unga män i 20-årsåldern. Några var bara 19 år då dom stupade.

Dom hade alltså kunnat vara med idag, om inte andra världskrigets strider hade förkortat deras liv. Beroende på vilket år de föll hade de då unga soldaterna varit i 85-90-årsåldern idag. Det är också ett mått på den tid de gick miste om. Mellan 1945 – och nu.

Betänk osäkerheten hos anhöriga till soldater som bara försvann och aldrig hittades. Hur länge frågorna fanns kvar som del av deras tankar. Betänk anhörigas funderingar över vad som kunde ha blivit, kamraters saknad av kollegor som förlorades under kriget.

Krigskyrkogården sköts liksom många liknande platser av en engelsk frivilligorganisation, för att bevara minnet – över stupade, men kanske också mer generellt över den tidens ansträngningar för att värna demokratin i Europa.

Kranji är ett av många monument över de enorma ansträngningar som de allierade gjorde för att värna Europa, och just här i Singapore kampen för att rulla tillbaka en angripare i Asien.

Därför är platser som Kranji värda besök än idag.

Intryck från Singapore

Jag befinner mig denna vecka i Singapore och kommer småningom att resa härifrån till Indien. Sverige samarbetar sedan många år nära med Singapore kring ubåtar. Singapore anskaffar existerande svenska ubåtar, som byggs om och uppgraderas. I höstas sjösattes den senaste i raden, Swordsman, i Karlskrona.

Sjömän från Singapore finns sedan länge i Karlskrona för tillhörande utbildning. Det är en bra tidpunkt att resa hit. Sverige har fattat beslut om att anskaffa nästa generations ubåt. De nya ubåtarna blir operativa åren kring 2018. Vi har beslutat att halvtidsmodifiera två ubåtar av Gotlandsklass. Vi har också beslutat att anskaffa ersättare för torped 45. Dessa beslut ger en god grund för fortsatt samarbete med Singapore.

På Östersjön finns ständigt ett par tusen fartygsrörelser. Öresund är smalt och hårt trafikerat. För Sverige är ubåtar utmärkta bärare av sensorer, som övervakar Östersjön på och under ytan och utgör en betydande tröskel för varje aktör som vill komma över Östersjön med annat än fredliga syften. Sverige har sannolikt världens bästa konventionella ubåtsvapen, och så skall det förbli.

I sundet utanför Singapore passerar ett tusental fartyg varje dag. Från flygplanet syntes bokstavligen hundratals fartyg när vi gick in för landning. Många av fartygen var på väg till eller låg ankrade på redden i väntan på att få komma in till Singapores hamn. Sundet är trångt och hårt trafikerat. Intressant är att sjöövervakningen i Singapore och Malackasundet följer en utveckling, som mycket liknar den i Östersjöömrådet. Här finns nu ett regionalt samarbete kring sjöövervakning och informationsutbyte på plats, som i många stycken liknar SUCBAS för Östersjöländerna. Det framgick under besöket till Changi Naval Base, hos Singapores marinchef, idag.

Säkerheten för sjötrafiken i Singapores närområde är av stor betydelse för de globala handelsflödena.

Singapore anser att inget land på egen hand kan hantera tidens utmaningar kring sjösäkerhet i vid mening. Singapore deltar i insatser för att bekämpa piratverksamhet, utanför Somalias kust. Singapore har återkommande deltagit i Taskforce 151. Singapore är liksom Sverige ett land vars välstånd är starkt beroende av handel och fungerande sjöleder. Att upprätthålla dessa är därmed ett nationellt intresse.

Försvarsanslagens utveckling

I ett antal EU-länder görs nu betydande nedskärningar av försvarsanslagen. Sverige särskiljer sig tillsammans med t.ex. Estland, Polen och Finland, så till vida att vi planerar för oförändrade anslag eller svagt ökande anslag.

Det innevarande försvarsbeslutet bygger på detta. Försvarsmaktens ekonomi verkar också för 2010 landa i god balans. En utredning arbetar med att, jämfört med 2008, frigöra ca 2 mdr från stödverksamheter för att stärka den operativa verksamheten.

TT gjorde häromdagen en sammanställning av de svenska försvarsanslagens utveckling, baserat på budgetpropositionen.

Trots att siffrorna är tydliga sägs ibland att regeringen skär på försvaret. Så är inte fallet. Budgeten beräknas för en årlig uppräkning. I budgetpropositionen framgår följande:

mnkr
Utfall
Prognos
Budget
Beräknat
Beräknat
Beräknat
 
2009
2010
2011
2012
2013
2014
Omr. Försvar*
37 698
39 642
41 340
42 065
42 915
44 244
Försvarsmakten
36 731
38 289
39 988
40 708
41 553
42 856
* I området Försvar ingår:
 
Försvarsmakten inkl MUST
 
Försvarets materielverk
 
Totalförsvarets forskningsinstitut
Totalförsvarets rekryteringsmyndighet
Försvarsexportmyndigheten
 
Officersutbildning, Försvarshögskolan
Försvarets radioanstalt
 
Statens inspektion för försvarsunderrättelseverksamhet
Försvarsunderrättelsedomstolen

ÖB i Sälen

ÖB sa i Sälen idag att Försvarsmakten kan behöva nya resurser efter 2014, dvs under nästkommande försvarsbeslutsperiod. Inte minst lyfte han fram materielsidans framtida behov.

Ekonomin kommer prövas i samband med att nästa försvarsbeslut – som gäller just från 2015 – formas och underlagen för detta beslut inkommer.

Generellt är det så att försvarets uppgift ska styra dess utgift. Uppgift och utgift måste mötas. Pengar anslås efter inriktning, dimensionering och politikens uppdrag till Försvarsmakten.

Nästa försvarsbeslut kommer att förberedas på samma sätt som tidigare försvarsbeslut. Detta klargjorde Alliansarbetsgruppsrapporten om utrikes-, säkerhets-, och försvarspolitik, som jag var ordförande för, redan i somras.

En omvärldsbeskrivning och en säkerhetspolitisk analys, där inte minst närområdet och utvecklingen i Ryssland är centrala delar, görs först. Utifrån denna analys dras slutsatser kring försvarets inriktning och dimensionering. Andra aspekter kring materiel kan likaledes analyseras. I det arbetet kommer synen på försvarsanslagens storlek efter 2014 att falla ut.

ÖB underströk att försvarets ekonomi är i full kontroll fram till och med 2014. Värt att notera är att ekonomin de senaste åren varit i god balans. 2009 resulterade i ett överskott om 2,5 miljarder kronor, vilket gav en stabil grund för försvarsreformen. 2010 bedöms försvarets ekonomi ha varit i bra balans, även om bokslutet ännu ej är klart. Med andra ord, uppgift möter idag utgift tämligen väl.

Oppositionen – som kräver miljardnedskärningar av försvarsanslagen när ÖB vill öka dom! – visar ingen öppenhet för ÖBs resonemang om prisökningar på materiel. Istället hävdar man att den reform som ÖB just berättat är i balans de kommande åren är för dyr.

Försvarsmaktens rekrytering

Försvarsmaktens rekrytering har hittills gått mycket bra. Försvarsmakten har haft sju sökande per plats, både i rekryteringsomgång ett och två, till den nya frivilliga militära grundutbildningen.

I siffror räknat omkring 9 500 sökande till drygt 1 300 platser. Detta är en bild av det frivilliga intresse som finns att söka grundutbildningen och en framtid som soldat i Försvarsmakten.

Anställningen av heltidsanställda soldater, så kallat kontinuerligt tjänstgörande, går i stort sett enligt Försvarsmaktens plan.

Anställningen av deltidssoldater är ännu inte i takt med den planering Försvarsmakten redovisade i sitt budgetunderlag inför år 2011. Ett par tre hundra soldater uppges av Försvarsmakten hittills ha rekryterats på deltid, så kallat tidvis tjänstgörande, på frivillig väg på interimskontrakt, som är gällande fram tills dess att Personalförsörjningsutredningens förslag kommit på plats om knappt ett år. Och ÖB har ambitionen att denna eftersläpning skall arbetas ikapp de kommande åren.

Försvarsmakten kommer i år att lägga ytterligare kraft på kontraktering på frivillig grund av deltidssoldater. Det kontrakterade kompaniet i Halmstad 2010 är ett positivt exempel. Regeringen har i regleringsbrevet givit Försvarsmakten i uppdrag att prioritera rekryteringen av tidigare värnpliktsutbildade under 2011.

Det SVD beskriver idag är en ögonblicksbild i en flerårig reformprocess som Försvarsmakten bara är i början av. Den nya insatsorganisation skall vara intagen vid utgången av 2014, då huvuddelen av personalen i förbanden ska bestå av rekryterad personal. Den slutliga balansen i och bemanningen av insatsorganisationen med hel- och deltidsanställda soldater blir som känt sedan tidigare klar åren därefter.

Insatsorganisationen kommer dock att vara personellt uppfylld under hela omställningsperioden. Då utgörs insatsorganisationen av både krigsplacerade värnpliktiga och de nya soldatkategorierna.

Dagens siffror säger med andra ord inte så mycket om hur slutresultatet kommer att se ut. Regeringen kommer löpande följa hur kraven på insatsorganisationen uppfylls.

Förnyat EU-samarbete för ökad krishanteringsförmåga

Jag skriver i dag på DN Debatt om det initiativ för förnyat EU-samarbete kring förmågeutveckling som min tyske kollega Karl-Theodor zu Guttenberg och jag presenterat för EUs försvarsministrar och som fick brett stöd vid det senaste ministerrådsmötet.