Archive for april, 2011|Monthly archive page

Röra i oppositionen om luftförsvarsutredning

Imorgon skall riksdagen behandla försvarsutskottets betänkande där de fyra oppositionspartierna kräver en luftförsvarsutredning. Tolkningarna om dess uppdrag går redan vitt isär inom oppositionen.

Grundproblemet är att riksdagen faktiskt inte röstar om vad oppositionspartierna säger i media, utan om vad försvarsutskottet skriver i texten. Hur skall regeringen tolka ett tillkännagivande av riksdagen som redan innan det beslutas har försetts med flera olika uttolkningar av de partier som står bakom det?

Detta kräver oppositionen i försvarsutskottets betänkande att utredningen skall göra:

*Ett långsiktigt uppdrag.

”Utredningen bör ha ett längre tidsperspektiv, ta sikte på tiden efter 2040 och integrera dagens beslut med morgondagens tekniska utveckling och system.”

Det är möjligen inte alldeles lätt att se att en parlamentarisk utredning idag skulle kunna finna solid grund att stå på gällande en utveckling som inleds 30 år bort i tiden.

*Ett kortsiktigt uppdrag.

”Förslag om mer omfattande förändringar av flygstridskrafterna bör därefter underställas riksdagen i en proposition. (Efter utredningen alltså, som i alla fall MP tror kommer ta ett par år. Min kommentar)

Ett ställningstagande till luftförsvarets framtida utformning och stridsflygplanens förmågeutveckling på lång sikt kan ske t.ex. i samband med nästa inriktningsbeslut. (Det innevarande löper till utgången av 2014. Den enda förmågeutveckling som då kan vara aktuell gäller såklart just Gripen. Beslutet skjuts därmed framåt i tiden jämfört med tidigare ambition. Min kommentar)

Motionen om en kommitté om flygvapnets framtid är därmed delvis tillgodosedd och bör således bifallas delvis.” (Det S, SD, V och MP bifaller är en MP motion som behandlar förmågelyft av Gripen.)

 Det är denna skrivning som riskerar att försvåra och försena nödvändiga beslut om Gripens framtid.

Redan nu finns dock tre olika tolkningar inom oppositionen om vad utredningen skall göra och innebär.

1. Miljöpartiet. Mp anser att utredningen skall behandla Gripens kommande förmågelyft. Det kan innebära att beslut försenas och försvåras i flera år.

TT/SVT 12/4: ”Miljöpartisten Peter Rådberg utgår från att en sådan utredning, där alla riksdagspartier är med, även tar upp Gripens framtid. Han uppger att Super-Jas kan kosta mellan 40 och 60 miljarder.

-Det är gigantiska summor och det vore konstigt om utredningen inte också tittar på Gripen.

Enligt Rådberg behöver utredningen 1,5 till 2 år på sig.”

2. Socialdemokraterna. S hävdar att utredningen endast skall behandla tiden efter 2040. Gripenfrågan skall hanteras separat.

Newsmill 20/4. ”Siktet i en luftförsvarsutredning är långsiktigt inställt, medan beslutet om JAS-gripens framtid måste fattas under de närmaste åren.

” SVD 15/4: ”Det handlar nämligen om att ta sikte på tiden efter 2040.

” TT/SVT 12/4: ”Försvarsutskottets ordförande, Peter Hultqvist (S), anser inte att en luftförsvarsutredning skjuter på beslutet om Gripens framtid. -Den bollen ligger hos regeringen, säger Hultqvist.”

3. Sverigedemokraterna. Newsmill. ”I statens budget för 2013 bör därför en första beställning av 10 st JAS Gripen i version E/F ingå…”

Men SD gör upp med tre partier som kräver miljardnedskärningar av försvarsbudgeten, bl.a. vänsterpartiet, om en utredning som alltså innebär att beslutet om Gripen riskerar att senareläggas.

Annonser

53 nya helikoptrar för Sverige

Genom anskaffningen av Black Hawk-helikoptrar dubbleras Försvarsmaktens medeltunga helikopterförmåga. Genom anskaffningen kan vi nu ge besked om hur Försvarsmaktens samlade helikopterförmåga kommer att se ut.

Försvarsmaktens helikopterflotta kommer att bestå av tre stycken nya och moderna helikoptersystem. De omfattar tillsammans 53 helikoptrar.

Som jämförelse kan nämnas att Finland har 27 helikoptrar fördelade på ett lätt system, ungefär motsvarande helikopter 9, och ett medeltungt, som är NH90. NH90 flyger sedan ett par år i Finland, men i annan version än den svenska.

Att Sverige nu bygger en substansiell ny helikopterförmåga beror på att försvaret utvecklas för att bli mer rörligt, tillgängligt och användbart. Den strategiska rörligheten ökade väsentligt genom Sveriges medlemskap i SAC/C17-samarbetet. Den taktiska rörligheten ökar markant med den ökade dimensioneringen av helikopterflottiljen. Förmågan till stöd till det civila samhället ökar med de nya systemen.

Så här kommer det att se ut:

* 20 stycken helikopter 15, (italienska Agusta A109).

Den är en lätt transport- och utbildningshelikopter, som också kan användas i insats. Den har förmåga att verka från fartyg, som i Atalanta-insatsen, och stöder just nu NBG11. Genom ökad medeltung helikopterförmåga frigörs helikopter 15 för mer av sina ursprungliga syften.

Samtliga helikopter 15 är levererade och systemet är operativt.

* 15 stycken helikopter 16, (amerikanska Black Hawk).

Den är avsedd att öka den taktiska rörligheten, främst i ett markoperativt perspektiv. Den är försedd med luftintagsfilter, varnings- och motverkanssystem, IR-suppressor, kulspruta, samt har förmåga till medicinsk evakuering. Den ger interoperabilitet och möjlighet till gemensamma underhålls- och logistiklösningar i insats.

* 18 stycken helikopter 14, (NH90 från det europeiska konsortiet NHIndustries).

De fyra första helikoptrarna har levererats i en grundversion från FMV till Försvarsmakten och flygs just nu in. Helikopter 14 kommer slutligt att levereras i två olika versioner, varav en sjöoperativ version för bl.a. ubåtsjakt. Hela systemet blir operativt 2018-2020, de markoperativa versionerna tidigare. Även helikopter 14 kommer att ha förmåga till medicinsk evakuering.

Riktigt stort intresse för tredje rekryteringsomgången

Möjligheten att ansöka till den tredje rekryteringsomgången av den frivilliga militära grundutbildningen (GMU) har just avslutats. Intresset har varit massivt.

Totalt fick Försvarsmakten 12 467 ansökningar denna tredje utbildningsomgång. Drygt 1500 av ansökningarna kommer från kvinnor, vilket motsvarar 12 procent. Bland ansökningarna finns en del som inte är giltiga ansökningar, t.ex. var 200 inte svenska medborgare.

Eftersom rekryteringen omfattande 1200 platser så motsvarar detta lite drygt 10 ansökningar per plats. I de två första rekryteringsomgångarna var det cirka 8 ansökningar per plats.

Som Rapport också berättade ikväll har nu Försvarsmakten haft sammanlagt cirka 22 000 ansökningar till 2400 platser på den frivilliga militära grundutbildningen.

Hittills, med några dagar kvar att göra rekryttestet, har över 6000 test genomförts. Det är hittills 1300 fler än i tidigare rekryteringsomgång.

Att de tre första rekryteringsomgångarna mött så stort intresse är mycket glädjande. Det finns ett stort intresse för försvaret bland unga.

Samtidigt är vi fortfarande i en lärandeperiod. Både vad gäller hur försvaret bäst når målgruppen och hur rekryterings- och utbildningsperioder anpassas efter unga människors villkor.

I Sälen i januari pekade jag på en rad faktorer av långsiktig betydelse:

Vikten av lokal rekrytering, utbildning och anställning – spridd över landet. Flera utbildningstillfällen spridda över året, så att det passar mångas livssituation. Korta ledtider mellan intresseanmälan, rekryttest, antagning och utbildning. Adekvata befattnings- och antagningskrav. Samverkan med lokala aktörer och frivilligorganisationer. Engagemang från arbetsförmedlingen. Att Försvarsmakten är och ses som en god arbetsgivare. Insikt om att anställda soldater och sjömän ställer högre krav på chefer och professionalism. Rekryteringen – de nya soldattjänsterna – måste också göras mer känd för målgruppen.

Rekryteringen kommer sannolikt inte långsiktigt att kunna bygga på kampanjer. Den ställer krav på att löpande informera, kommunicera, resonera och diskutera med målgruppen. Berätta hur Försvarsmakten och den enskilde kan göra en skillnad för Sverige och freden internationellt. I en förbandschefs uppdrag ingår att ha löpande kontakt med det civila samhället lokalt.

En annan fråga av stor vikt är utbildningens kvalitet måste vara så hög att den lockar fler unga att genomgå den och många av de grundutbildade att ta anställning i försvaret. Det är viktigt att övergången från GMU till anställning fungerar väl, t.ex. så att Försvarsmakten anpassar antalet platser på GMU till antalet anställningar av kontinuerligt och tidvis tjänstgörande soldater som kan genomföras på respektive förband. Försvarsmakten arbetar löpande med dessa utmaningar.

Men det är mycket glädjande att rekryteringen till GMU hittills gått så bra och ger Försvarsmakten möjlighet till ett gott urval.

Luftförsvarsutredning med betydande oklarheter

Jag är oroad av konsekvenserna för Gripen av oppositionens text i Försvarsutskottet om en parlamentarisk luftförsvarsutredning.

Uppgiften för utredningen verkar vara en blandning mellan att studera luftförsvarsfrågor för tiden efter 2040 och formuleringar som riskerar att i onödan försena och komplicera nödvändiga Gripenbeslut i näraliggande tid. Däremot indikeras ingen tydlig uppgift för utredningen för de 30 åren däremellan. Den tänkta uppgiften för utredningen är inte lätt uttolkad, kan man sammanfatta.

Det fundamentala problemet nu är att de partier som formulerat texten i utskottet gör helt olika uttolkningar av vad den innebär.

Skall en utredning kunna verka och ta fram seriösa underlag för Gripens förmågelyft lär detta ta betydande tid.

Oppositionen kräver i utskottstexten att beslut om Gripens förmågeutveckling skall tas t.ex. i samband med nästa inriktningsbeslut om försvaret, vilket rimligen betyder 2014. Det är betydligt senare än vad försvarsmakten indikerat. Det är dock tveksamt om ens den tiden skulle vara tillräcklig för en ny utredning.

Miljöpartiets Peter Rådberg har redan klargjort att det är just Gripen som den önskade utredningen skall arbeta med. Det var också detta miljöpartiets motion önskade. Det är den motionen som socialdemokraterna, sverigedemokraterna, vänstern och miljöpartiet i utskottet delvis bifaller.

I en intervju med TT kopplar Rådberg beslutet om luftförsvarsutredning till ”investeringar på 40-60 miljarder av skattebetalarnas pengar”. Han har också drivit denna linje i riksdagens frågestund. Det finns inget annat beslut än beslutet gällande Gripens framtidssäkring som är i närheten av den storleksklassen.

Skulle detta utskottsställningstagande också bli riksdagens, så riskerar det att bli stora konsekvenser för SAAB. Konsekvenser som riskerar att begränsa de framtida möjligheterna för Sverige att operera Gripen minst till 2040, vilket torde vara den bästa och mest kostnadseffektiva vägen för Sverige att hålla flygvapnet långsiktigt slagkraftigt.

Därmed handlar frågan både om Sveriges militära förmåga och om förutsättningar för verksamheten i Linköping.

Socialdemokraterna har lutat sig mot vänstern och miljöpartiet i en central fråga för Sveriges försvar och försvarsindustri. Men socialdemokraterna verkar nu vilja fjärma sig från konsekvenserna av det man skriver i Försvarsutskottets betänkande och anser att luftförsvarsutredningen skall ha en helt annan roll.
Peter Hultqvist (S), säger till TT gällande Gripenbeslut att: ”Den bollen ligger hos regeringen.” Anna-Lena Sörenson (S) i försvarsutskottet säger i Radio Östergötland att ”Den luftförsvarsutredningen som vi föreslår tar sikte på tiden efter Jas Gripens livstid.” I Östgöta Correspondenten säger hon : “Regeringen äger frågan om Jas 39 Gripen.”

Och det är ju bra att socialdemokraterna säger så, men det gör hela saken rätt underlig eftersom oppositionspartierna inte skriver så i utskottets betänkande. Det är betänkandetexten – inte TT-uttalanden – som riksdagen senare skall besluta om.

Det gör också hela idén om luftförsvarsutredning rätt underlig – den skall enligt socialdemokraterna enbart studera frågorna för tiden efter 2040. Och det kan man väl göra – men på vilken kunskapsgrund kan det på djupet ske 30 år i förväg?

Nu står omedelbart efter försvarsutskottets justering av texterna ett rödgrönt partis uttolkning av texten rakt mot ett annat rödgrönt partis tolkning. Så hur ska regeringen förhålla sig till ett eventuellt tillkännagivande av riksdagen, när inte ens dom som formulerat texten är överens om vad den innebär?

Sverigedemokraterna lär ha lagt ett särskilt yttrande i utskottet som tar avstånd från innebörden av den text man tillsammans med vänstern, miljöpartiet och socialdemokraterna röstat igenom i utskottet. Gripenbeslutet skall hanteras utanför utredningen, menar man. Men det går inte att med särskilda yttranden friskriva sig från skarp utskottstext.

I sak är det så att Försvarsmakten redan har gjort en betydande del underlagsarbete för kommande beslut angående Gripens framtida konfigurering. Vad skulle det finnas för grund att nu underkänna det och Försvarsmaktens kommande underlagsarbete? Att börja om från början skulle ta flera år i en så komplex fråga. Och om detta inte är tanken, dvs. att ta fram andra underlag, vad är poängen med mp:s nya Gripenutredning?

Varför skulle någon annan bättre veta vad Gripen skall klara för utmaningar och lämna underlag för konfigurering än Försvarsmakten, som skall använda Gripen?

Oppositionens agerande riskerar om processen ska göra halt och börja om, att sända en signal om tveksamhet gällande Gripenfrågor till viktiga exportmarknader. Därför är det viktigt för mig att klargöra att regeringen helt står bakom Gripenofferterna.

Det rimliga är att låta Försvarsmakten fullgöra arbetet med att ta fram alla nödvändiga underlag, t.ex. gällande förutsedd omvärldsutveckling, teknikutveckling, flygplan i närområdet, kommande beväpning och sensorsystem.

Därtill har jag varit tydlig med att vi avser att söka bred samverkan för ett så långsiktigt beslut. Men jag litar i grunden på Försvarsmaktens underlag och vet att det inte är bra att beslutsprocessen i onödan bör kompliceras eller försenas. Frågan är komplicerad ändå.

Men här finns ändå en öppning. Om det är så att socialdemokraterna, så som dom uttrycker i media, önskar en annan hantering av beslutet kring Gripens framtidssäkring än den som enligt miljöpartiets förmenande nu finns i försvarsutskottets betänkande, så har man möjlighet att säkerställa detta inom ramen för riksdagens arbete. Det vore för alla parter en lycklig lösning.

Sverige köper Black Hawk-helikoptrar

Jag skriver idag på DN Debatt att Sverige inom mindre än ett år kan få nya Black Hawk-helikoptrar. Nu blir utmaningen för Försvarsmakten positiv, att integrera ett nytt helikoptersystem i verksamheten och dra nytta av den nya förmågan. Det stärker både landets försvarsförmåga och säkerheten i insatser internationellt.

Frivillig rekrytering ”här för att stanna”

Som jag tog upp i en tidigare blogg kallar socialdemokraternas nye försvarstalesman rekrytering till Försvarsmakten på frivillig grund för en ”katastrof”. Något svårt att förstå kanske, då Försvarsmakten haft närmare 10.000 sökande på de första 1.200 platserna.

Detta ger nu upphov till krav på besked om vad Hultqvist vill göra med personalförsörjningen. Det han säger nu är att han inte begär att värnplikten ska tas tillbaka, trots påstådd ”katastrof”. Vad han vill är mer oklart.

Håkan Juholt däremot säger att han tror att den frivilliga rekryteringen ”är här för att stanna”.

Så här lät det på rapport häromdagen:

Rapport: Ny ordförande i Försvarsutskottet blir Peter Hultqvist från Dalarna. Han riktar idag kritik mot det nya sättet att rekrytera personal till försvaret byggt på frivillighet.

Peter Hultqvist: ”Det regeringen gjorde, det visar sig att det håller på att haverera.”

Rapport: Men är Socialdemokraterna då beredda att återinföra plikten?

Peter Hultqvist: ”Alltså, vi har tagit ett steg där plikten nu har försvunnit, och vilka steg vi är beredda att ta i ett senare skede och vilka ekonomiska konsekvenser det i så fall får, det får vi ta ställning till efterhand. Men, att det här som nu är, inte fungerar, det kan vi mycket tydligt se.”

Håkan Juholt: ”Det behöver vara fler kontraktsanställda, färre heltidsanställda. Men att det skulle vara en frivillig anslutning till försvaret, att man frivilligt skulle söka, det tror jag är här för att stanna.”

Det Håkan Juholt säger klargör att det trots allt kan finnas grund för framtida samtal.

Uppgifter i DN idag

Med anledning av DNs uppslag om insatsen i Libyen idag finns anledning att göra några noteringar.

* Insatsen för att upprätthålla flygförbudszonen i Libyen leds med krypterad talstridsledning. Enligt flygvapeninspektören Anders Silwer används inte Länk 16 för detta. Alla deltagande länder har för övrigt inte Länk 16.

* De svenska flygplanen ska endast upprätthålla flygförbudszonen, men har ytterst självförsvarsrätt. Men enligt Försvarsmakten är rutinen sådan att belyses en Gripen med radar eller beskjuts från marken av en luftvärnsrobot eller kanonluftvärn så gör planet undanmanöver och brukar motmedelssystem.

För att använda en GPS- och/eller laserstyrd precisionsbomb skulle planet sannolikt behöva gå ur situationen och därefter in i den igen. Tidsmarginalerna i detta läge talar också emot användandet av precisionsbomber. Flygvapeninspektören säger därför också att ”sannolikheten för användande av precisionsbomber är mycket liten”.

* Allmänt sett kan man säga att de bomber Gripen kan bära är laser och/eller GPS-styrda. De kan invisas med stor precision av det egna flygplanet eller av ett annat flygplan i det egna förbandet. Det finns alltså inte stor risk för fritt fallande ostyrda bomber, såsom man kan få intryck av i texten.

* Gällande lufttankning så har Sverige en Hercules som har byggts om för att kunna träna svenska piloter i procedurer för lufttankning. Denna Hercules används för övning, men nu också i insats.

Därutöver är Gripen kompatibel med både franska och amerikanska flygplan för lufttankning. Att nu också använda den egna tankningsresursen i insats ger Sverige erfarenheter bättre än övning på hemmaplan.

Hultqvists ”katastrof” vs 10.000 sökande på 1.200 platser

Peter Hultqvist blir ny ordförande i försvarsutskottet. Huruvida han blir en samarbetsman i traditionell socialdemokratisk anda återstår att se. Huruvida han kommer att stödja förnyelse av försvaret med fokus på operativ effekt och förmåga, är oklart.

Det han sa på presskonferensen handlade om industrifrågor och värnplikt.

Hans första uttalande var att han liksom partiet är för värnplikt, men att det är en annan sak att återinföra den. Han sa ”Det är ren katastrof det som just nu sker när personalförsörjningen i försvaret eroderar.”

I de första två rekryteringsomgångarna har nära 10.000 unga människor sökt de 1.200 platser som funnits på den militära grundutbildningen. Det finns anledning att tro att den tredje omgången kommer att bli framgångsrik.

Är detta Hultqvists ”katastrof”?

Intressant med detta är att socialdemokraterna genom Håkan Juholt i Försvarsberedningen entydigt var för en insatsorganisation utan någon pliktpersonal alls. ”Försvaret ska bygga på frivillighet,” sa Håkan Juholt också idag enligt Expressens liverapportering.

Man bör notera att socialdemokraterna i höstas inte hade någon försvarspolitisk kommitté- eller partimotion i riksdagen. Så hur partiet vill se försvaret är oklart.

När socialdemokraterna efter sin omsvängning i frågan sagt sig vilja tillämpa värnplikten har detta enbart gällt för den militära grundutbildningen (GMU), dvs de tre första månadernas utbildning. Inte i något avseende har man velat tillämpa värnplikt för vare sig annan del av utbildningen eller bemanning av insatsorganisationens förband.

Och, det är just för de första tre månadernas GMU som Försvarsmakten hittills haft nära 10.000 sökande på 1.200 platser. Varför tillämpa plikt när unga människor uppenbarligen söker sig till utbildningen på frivillig grund?

Ska värnplikten enligt socialdemokraterna gälla kvinnor och män lika, eller ska särbehandling på grund av kön återinföras? I riksdagen talade de i reservationen på Inriktningspropositionen enbart om könsneutral mönstringsplikt. Men varför skulle kvinnor tvingas att göra militärtjänst, när uppenbarligen söktrycket är högt på frivillig grund?

(S)amarbetsperson och breda lösningar?

Imorgon sägs det att socialdemokraterna skall utse ny ordförande i försvarsutskottet, efter Håkan Juholt.

Juholt har den senaste tiden understrukit att socialdemokraterna är ett klassiskt samarbetsparti. Valet av ny talesman i försvarsfrågor kommer att ge en indikation på hur partiet ser på breda överenskommelser framöver.

Både om Afghanistan och Libyen har det varit möjligt att komma fram med breda överenskommelser i riksdagen. Jag menar att detta är ett uttryck för ansvarstagande och det är till gagn för både Försvarsmakten och de kvinnor och män som gör insatser internationellt. Det är en hederssak att nu verkställa dessa uppgörelser på bästa sätt.

Redan när Håkan Juholt tillträdde som ordförande i försvarsutskottet efter valet så markerade jag att detta kunde öppna för breda överenskommelser.

Anledningen är att Håkan Juholt som mångårig ledamot av försvarsberedningen låg och stod bakom de rapporter om försvarets förnyelse som beredningen presenterade och som propositionen om det nya försvaret i hög grad byggde på.

Juholt har under sina år i försvarsfrågorna gjort sig känd för sin vilja till betydande förnyelse av försvaret. Hade han kvarstått som socialdemokraternas försvarstalesman under Mona Sahlin är det min övertygelse om att förutsättningarna för en bred överenskommelse innan propositionen lades hade varit goda.

Detta låg bakom att jag markerade i Sälen i januari på följande vis: ”De kommande åren är uppgiften för Alliansen att stödja Försvarsmakten i försvarsreformen. I arbetet framöver skulle jag välkomna om breda överenskommelser vore möjliga. Försvarsreformen bygger på brett omfattade underlag och jag kommer söka nya sådana närhelst så är möjligt.” Jag står fast vi det.

Nu är Håkans Juholts roll en annan än försvarstalesmannens. Huruvida detta påverkar hans syn på breda lösningar i försvars- och säkerhetspolitiska frågor får framtiden visa. Min förhoppning är att han i detta avseende förblir den han har varit och ser till försvarets bästa och behov av förnyelse.

En första indikation kan val av försvarstalesman ge. Blir det en
(s)amarbetsperson, som i grunden är för breda lösningar?

Men inte bara talesmannens person är såklart intressant. Det är vilket mandat han eller hon får av den nya partiledningen som utgör det egentliga vägvalet för socialdemokraterna i försvarspolitiken.

Låt oss helt enkelt hoppas att det blir försvarstalesmannen Juholts arv som lämnas vidare av partiledaren Juholt.

Viktigt svenskt stöd till Libyen

De senaste dagarna har jag hört en rad påståenden i media om att det libyska flygvapnet och luftförsvaret är utraderat och icke existerande. Att värdet av den svenska insatsen för att upprätthålla flygförbudszonen över Libyen därför skulle vara betydelselös.

Så är det inte. Våra resurser är tydligt efterfrågade.
Jag har inte lämnats någon information som slår fast att Libyens samtliga stridsflygplan och helikoptrar är utslagna. Tvärtom kan man anta att Libyen har ett antal flygplan kvar. Däremot är deras operativa status oklar och det är tveksamt om Kadaffi nu kan få upp dom i luften, eftersom flygbanorna sannolikt har slagits ut.

Skulle flygförbudszonen sluta att övervakas och upprätthållas så skulle detta dock kunna ändras på förhållandevis kort tid och flyg kanske ånyo kunna användas mot oppositionella civila i Libyen.

Sannolikt skulle dock helikoptrar kunna vara ett större hot mot civila i det korta perspektivet, just därför att de inte behöver samma infrastruktur på marken. Att hindra detta är en del av att upprätthålla flygförbudszonen.

Den bild vi har är att Libyens luftvärn till stora delar slagits ut. Men det finns ett antal olika system kvar – såväl robotluftvärn som kanonluftvärn. Det uppdrag som de svenska JAS 39 Gripen skall utföra är därmed inte riskfritt.

Annonser