Archive for augusti, 2011|Monthly archive page

Tyskland har lämnat värnplikten

Den 1 juli lämnade Tyskland värnplikten och gick över till frivillig rekrytering. Det är de tyska kristdemokraterna CDU/CSU och liberala FDP som står bakom reformen. Den är mycket lik den svenska. Svenska experter har bidragit i förberedelserna för reformen. Liksom i Sverige läggs värnplikten vilande och tillämpas inte längre, men lagen finns kvar.

Tyskland, som är tio gånger större än Sverige, skall i sitt nya försvar ha 170 000 anställda soldater samt 5 000 – 15 000 frivilligt tjänstgörande. Den svenska insatsorganisationen kommer att bestå av 50 000 soldater och sjömän. Liksom i Sverige kommer soldaterna att vara anställda, för att hålla en hög och jämn kvalitet.

De tyska soldaterna kommer att anställas på tidsbegränsade kontrakt, upp till 8 år, och frivilligt tjänstgörande i max 23 månader. I Sverige anställs heltidssoldater på 4-6 år och deltidssoldater på 6-8 år. Soldat skall inte vara ett livstidsyrke. Koppling till den civila arbetsmarknaden är viktig.

Frivillighet ses i Tyskland som nödvändigt för att klara försvarets rekryteringsbehov. I Tyskland har försvaret hittills haft ca tre sökande per plats på den nya frivilliga utbildningen, vilket ses som en framgång. I Sverige har försvaret hittills haft 22 000 ansökningar till 2 400 platser på den frivilliga grundutbildningen (GMU).

De första sex månaderna ses i Tyskland som en prövotid för soldater, innan kontraktering. I Sverige inleder rekryten med tre månaders grundutbildning innan kontrakts skrivs med försvaret.

De tyska soldaterna kommer i slutet av sin tjänstgöringsperiod att tjäna ca 11 000 kronor i månaden, skattefritt och med tillkommande förmåner. De svenska soldaterna har motsvarande värnpliktsförmåner i ersättning under de första tre månaderna och en ingångslön om ca 17 000 kronor i månaden, före skatt, och tillägg oräknade, när de anställts.

Den tyska försvarsreformen skall vara genomförd inom 6-8 år. Den nya svenska insatsorganisationen började förverkligas 2010, skall vara intagen 2014, samt fullt bemannad ca 2018.

Den svenska försvarsreformen följer utvecklingen i länderna i EU och i Nato. Den svenska försvarsdebatten bör ta in utvecklingen i andra länder.

Det sker just nu ett ständigt erfarenhetsutbyte mellan Europas länder, för att ömsesidigt stödja varandra i nödvändiga försvarsreformers genomförande. Nu har Tyskland lagts till raden av länder i Europa som moderniserat sina försvars personalförsörjning. Fler lär följa.

Annonser

Visby i Karlskrona

Igår besökte jag och medarbetare från Försvarsdepartementet Visbykorvetten HMS Härnösand i Karlskrona, där fartyget har sin hemmahamn. Vi fick följa övningar i eskortering, luftförsvar, samverkan med JAS Gripen från F17 Ronneby samt identifiering av fartyg och sjötrafikkontroll.  I den sistnämnda uppgiften bidrar fartyget med dess sensorer till den gemensamma sjölägesbilden vilket, via Sjöinfobataljonen, kommer våra Östersjöländer till del genom samarbetet inom SUCBAS.

Vi talade om Visbysystemet som sådant med Anders Olovsson, chefen för 3:e sjöstridsflottiljen, Carl-Johan Andersson chefen för 31. korvettdivisionen och fartygschefen Jörgen Sjövik med besättning.

Ombord träffade vi en erfaren besättning med många års erfarenheter av Visbysystemet och andra fartygsklasser. Anders och Carl-Johan och flera ur besättningen har också färska erfarenheter från operation Atalanta i indiska oceanen.

Bilden vi gavs är att Visby är ett mycket kompetent system, som överträffar sina föregångare i det mesta. Under nästa år kommer marinen att få två korvetter av version fem, alltså inkluderande inte minst robot 15 samt landningsplats för sjöoperativ helikopter. Under det följande dryga året kommer även övriga tre fartyg ut på linjen i version fem. Men HMS Härnösand och HMS Helsingborg i version fyra är redan idag operativa i marinen.

Anders Olovsson poängterar vikten av att skilja på Visby som projekt – som pågått under många år med flera stora utmaningar på vägen – och Visby som fartyg – som håller och kommer att hålla kvalitet.

Fartyget har mycket moderna sensorer som kvalificerade radar- och sonarsystem, moderna ledningssystem, kvalificerad allmålskanon, torpeder och sjunkbomber. ROV-system -fjärrmanövrerade undervattensfarkoster- integreras i korvetterna i version fem liksom Robot 15 som tungt sjömålsvapen. Manöverbarheten är i särklass och hon är mer sjötålig och uthållig än sina föregångare. Detta vid sidan av kännemärket, låg signatur.

Men det räcker inte med självskattning. Därför har HMS Helsingborg och Härnösand redan utsatts för hårda prover vid FOST i Storbritannien. Besättningarna och fartygen har både i år och förra året kommit hem med fina omdömen från kollegorna i Royal Navy. Visby vore redan idag ett alternativ för en insats av typ Atalanta, enligt Olovsson. Jag tror att deltagande i skarp insats av typen Atalanta småningom vore en mycket bra verifiering. Men just nu är världen orolig och det finns flera alternativa behov av insatser som måste vägas av.

Att fullgöra de fem Visbykorvetterna hör till marinens viktigaste uppdrag just nu. Det är ingen tvekan om att projektet med många aktörer inblandade – FMV, FM, Kockums och flera andra industriföretag- varit komplicerat och haft uppenbara utmaningar på vägen. Men lika lätt som det är att konstatera detta är det att se att Sverige nu har fem moderna korvetter som det är viktigt att få färdiga i version fem, så att de kan leverera än mer effekt för Sverige i det nationella försvaret och insatser internationellt.

 

Estland och Finland på besök

Igår hade jag besök av min nye estniske kollega, Mart Laar.

Besöket sammanföll med minnet av måndagsmötena och de baltiska ländernas frihetskamp. Att miljoner människor i Sveriges grannländer vann frihet och demokrati genom egen kraft hör till det viktigaste min generation har upplevt.

Knappast någonting har heller varit så viktigt för Sveriges och Östersjöområdet säkerhet som Estland, Lettlands och Litauens frihet och därpå följande medlemskap i EU och Nato.

Idag var min nye finske kollega Stefan Wallin på besök i Stockholm.

Det är en svensk-finsk tradition att den första resa en ny försvarsminister gör går till respektive lands kollega. Jag uppskattar mycket att Stefan Wallin valde att snabbt komma till Sverige. Samtalen var precis så bra som de brukar vara med nordiska och nordisk-baltiska kollegor.

Att Sverige numera bygger säkerhet tillsammans med andra länder och har ett tydligt närområdesperspektiv i försvarspolitiken ger fördjupade samarbetsmöjligheter.

Det nordiska och nordisk-baltiska samarbetet har fördjupats betydligt de senaste åren. Några exempel på detta är att Nordefco har skapats som ny struktur för det nordiska samarbetet, att NBG08 och 11 har byggts och stått i sexmånaders beredskap, att vi gör insatser som den i Afghanistan gemensamt och att vi har en gemensam syn på EU-samarbetets innehåll och riktning.

Stefan Wallin markerade tidigt att Finland vill se ett fördjupat nordiskt samarbete, också som ett led i att hantera de utmaningar försvaret där står inför de kommande åren. Finland skall både reformera försvaret och skära ner försvarsanslagen med 2 miljarder kronor, eller närmare 10 procent.

Att genomföra större försvarsreformer hör till det svåraste ett land kan göra. Att som Finland reformera försvaret samtidigt som anslagen minskas är såklart knappast lättare. Det är viktigt att de nordiska samarbetet understödjer respektive lands försvarsreform genom erfarenhetsutbyte och konkreta samarbeten som effektiviserar t.ex. materielanskaffning.

Försvarsmaktens halvårsrapport

ÖB Sverker Göranson kontaktade mig igår för att berätta att den siffra Högkvarteret lämnat till Försvarsdepartementet och mig personligen gällande antalet ingångna interimskontrakt för tidvis tjänstgörande soldater har varit fel.

Rätt siffra redovisas nu på Försvarsmaktens hemsida. ÖB bedömer att man i år kommer att nå drygt 2 000 interimskontrakt för tidvis tjänstgörande. Hittills har ca 300 nåtts, inte 2 700 som man lämnat uppgift om.

Försvarsmakten anger att Högkvarteret, trots kontrollfrågor och ambition att kvalitetssäkra siffrorna, har rapporterat förbandens målsättningar för i år som vore det redan ingångna interimskontrakt. Detta är inte acceptabelt för någon, vare sig ÖB, mig eller Försvarsdepartementet.

Det är beklagligt att Högkvarteret lämnat felaktiga siffror, vilket jag framfört till ÖB och han kvitterat. De uppgifter som Försvarsmakten lämnar till regeringen och regeringskansliet skall vara 100-procentigt tillförlitliga. Annars kan vare sig Försvarsdepartementet eller allmänheten följa eller för den delen stödja personalsystemets utveckling.

Försvarsmaktsledningen kan heller inte vidta nödvändiga åtgärder för att prioritera arbete för att öka antalet interimskontrakt för tidvis tjänstgörande soldater om man inte har kännedom om att sådant arbete behövs.

För framtiden innebär detta att betydligt större krav på noggrannhet och kontrollfrågor måste ställas i Högkvarteret. Denna noggrannhet med underlag krävs både för att den Försvarsmaktsinterna styrningen av förbandens arbete med interimskontrakten skall fungera, och för att regering och riksdag skall kunna känna trygghet med de siffror Högkvarteret lämnar.

Detta innebär också att de siffror Försvarsdepartementet och jag själv nyligen fick av Försvarsmakten och sedan använde i en SVD Brännpunktsartikel, om hur många soldater enligt det nya systemet Sverige kommer att ha i år, kommer att behöva justeras ner, sannolikt med ett antal hundra gällande interimskontrakten:

” Sverige kommer redan i år att ha 6 600 soldater anställda på heltid eller anställda på deltid, med interimskontrakt. 3 900 är heltidsanställda, 2 700 soldater har tecknat interimskontrakt för deltidsanställning.” Den bedömning Försvarsmakten nu gör är alltså 2 000 interimskontrakt i år, då arbetet ska prioriteras, och redan planerad övningsverksamhet ska genomföras under hösten.

Att uppföljningen i högkvarteret varit fel innebär mycket lite för det långsiktiga genomförandet av det nya personalförsörjningssystemet. Men det är illa nog ändå.

Socialdemokraterna saknar en genomförbar försvarspolitik

Idag skriver jag replik i DN debatt på Peter Hultqvists (S) artikel om personalförsörjning.

Det är lätt att få intryck att Socialdemokraterna yrkat på återinförd värnplikt i riksdagen. Så är det dock inte.

Det är nu två år sedan Socialdemokraterna presenterade en försvarspolitisk motion i riksdagen. Partiet saknar därmed per definition en genomförbar, preciserad och finansierad försvarspolitik.

Det enda som är känt är att Socialdemokraterna kräver att försvaret skall skäras ner med 2 miljarder kronor per år. Hur dessa nedskärningar skall göras har partiet ingen uppfattning om. Det är en försvarspolitik utan ansvar. Här finns också förklaringen till att det inte gått att nå breda uppgörelser med Socialdemokraterna.

Hög kvalitet på det nya försvaret

Idag skriver jag i SvD Brännpunkt tillsammans med Cecila Widegren om att kvaliten på det nya försvaret ökar med anställda soldater. 

Sverige kommer redan i år att ha 6600 soldater anställda, varav 3900 på heltid och 2700 med interimskontrakt för tidvis tjänstgöring.

Det nya försvaret blir ett övat försvar – på alla nivåer. Heltidsanställda kommer att öva och göra insats på heltid. De tidvis tjänstgörande kommer med jämna mellanrum in för övning och insats.

Den som övar på heltid når en högre förmåga än den som inte gör det. Soldaternas och förbandens kvalitet avgör stridens utgång. Därför bygger Sverige nu ett avsevärt bättre övat och utrustat försvar än förut.