Estland och Finland på besök

Igår hade jag besök av min nye estniske kollega, Mart Laar.

Besöket sammanföll med minnet av måndagsmötena och de baltiska ländernas frihetskamp. Att miljoner människor i Sveriges grannländer vann frihet och demokrati genom egen kraft hör till det viktigaste min generation har upplevt.

Knappast någonting har heller varit så viktigt för Sveriges och Östersjöområdet säkerhet som Estland, Lettlands och Litauens frihet och därpå följande medlemskap i EU och Nato.

Idag var min nye finske kollega Stefan Wallin på besök i Stockholm.

Det är en svensk-finsk tradition att den första resa en ny försvarsminister gör går till respektive lands kollega. Jag uppskattar mycket att Stefan Wallin valde att snabbt komma till Sverige. Samtalen var precis så bra som de brukar vara med nordiska och nordisk-baltiska kollegor.

Att Sverige numera bygger säkerhet tillsammans med andra länder och har ett tydligt närområdesperspektiv i försvarspolitiken ger fördjupade samarbetsmöjligheter.

Det nordiska och nordisk-baltiska samarbetet har fördjupats betydligt de senaste åren. Några exempel på detta är att Nordefco har skapats som ny struktur för det nordiska samarbetet, att NBG08 och 11 har byggts och stått i sexmånaders beredskap, att vi gör insatser som den i Afghanistan gemensamt och att vi har en gemensam syn på EU-samarbetets innehåll och riktning.

Stefan Wallin markerade tidigt att Finland vill se ett fördjupat nordiskt samarbete, också som ett led i att hantera de utmaningar försvaret där står inför de kommande åren. Finland skall både reformera försvaret och skära ner försvarsanslagen med 2 miljarder kronor, eller närmare 10 procent.

Att genomföra större försvarsreformer hör till det svåraste ett land kan göra. Att som Finland reformera försvaret samtidigt som anslagen minskas är såklart knappast lättare. Det är viktigt att de nordiska samarbetet understödjer respektive lands försvarsreform genom erfarenhetsutbyte och konkreta samarbeten som effektiviserar t.ex. materielanskaffning.