Archive for december, 2011|Monthly archive page

Gott Nytt År

Jag vill önska alla läsare av denna blogg, medarbetare på Försvarsdepartementet och i departementets myndigheter ett riktigt Gott Nytt År.

Jag vill rikta ett alldeles särskilt tack och en önskan om ett Gott Nytt År till alla de kvinnor och män som tjänstgör i Sveriges civila och militära insatser.

Annonser

Ekot om materiel efter 2020

I Ekot säger Jan Salestrand idag att materielanslaget långsiktigt behöver mer pengar. Vi talar om tidsperspektiv som är långa, perioden bortom 2020, då många system behöver ersättas.

Försvarsmakten sa detta i Sälen för ett år sedan och har sedan upprepat budskapet.

Försvarsmakten har emellertid inte preciserat dessa underlag. Budskapet bygger på en bedömning av att kostnaderna för materiel ökar.

Det går inte att utesluta att Salestrand har rätt, men Försvarsdepartementet har alltså ännu inte sett något underlag från Försvarsmakten, som underbygger detta. Det finns rapporter som visar hur kostnadsutvecklingen varit historiskt. Frågan är om resultaten kan extrapoleras framåt, eller inte.

Det finns det som talar för, men också en del som talar emot. Över hela Europa sker nu mycket omfattande försvarsneddragningar. Inget land kommer därför att kunna utveckla eller anskaffa materiel på det gamla sättet längre. Ingen kan längre betala för det. Nationell utveckling och riktad anskaffning från nationell försvarsindustri är i avtagande i Europa av inte minst ekonomisk nödvändighet. Därför har arbetet med ”pooling and sharing” tagit fart på allvar både i Nato och EU, under det senaste året.

Materiel kommer i tilltagande grad att utvecklas och anskaffas gemensamt mellan länder, vilket ger möjlighet till delade kostnader och längre serier. Beprövad materiel och gemensamma specifikationer ersätter nyutveckling och nationella särkrav.

Den i Sverige sedan några år gällande nya materielförsörjningsstrategin bygger på detta. Konkurrensupphandling av splitterskyddade fordon sparade miljardbelopp. Att utveckla och anskaffa artillerisystemet Archer tillsammans med Norge sparar Sverige 400 miljoner kronor. Systemkostnaden för Black Hawk bedöms vara i storleksordningen hälften av utvecklingsprojektet helikopter 14.

Sannolikt kommer underlag stegvis att tas fram av Försvarsmakten. När så sker får saken bedömas i samband med kommande försvarsbeslut.

Bättre utsikter för 2012

För 2012 tillför vi förbandsanslaget omkring 230 miljoner kronor, för att stödja genomförandet av det nya försvaret. Det är pengar försvarsmakten inte frågat efter i sitt budgetunderlag. 2013 tillförs förbandsverksamheten de 700 miljoner kronor, som försvaret sagt behövs för att förverkliga IO14.

Ekot rapporterade häromdagen att Försvarsmakten överväger att dra ned på vissa övningar under 2012, beroende på förbandsanslagets ekonomi. Så här har Försvarsdepartementet förstått det hela:

I somras bedömde Försvarsmakten att man skulle göra ett underskott på ca 250 miljoner på förbandsanslaget för 2011, beroende främst på tidigare inte kända kostnader för pensions- och ledighetsskuld. Detta skulle innebära att anslagskrediten skulle behöva användas och beloppet tas igen under 2012. Därför sattes åtgärder igång för att dels balansera ekonomin för förbandsanslaget under 2011, dels planera för att ta igen överskjutande belopp genom verksamhetsminskningar under 2012.

Under hösten har Försvarsmakten kraftigt lyckats arbeta ned underskottet på förbandsanslaget för 2011, kanske t.o.m så väl att balans nås för 2011. Därmed skulle inget behov finnas av att ta igen något underskott från 2011 under 2012 på förbandsanslaget. Detta framgick, om än inte övertydligt, i ekots inslag.

Hur nära balans ekonomin för förbandsanslaget för 2011 landar i återstår att se, men så mycket verkar klart, att det ser bättre ut än när åtgärderna för 2012 planerades under tidig höst.

Sverige spelar roll i Korea

Sverige är speciellt så till vida att vi har tre missioner på den koreanska halvön. Vi har ambassader i Seoul och Pyongyang, och deltar i den militära missionen i NNSC i Panmunjom, på gränsen mellan Syd- och Nordkorea. Sveriges engagemang har varit betydande ända sedan Koreakriget, där vi bidrog med fältsjukhus.

Under de senaste åren har vårt engagemang utvecklats. När den sydkoreanska korvetten Cheonan sänktes och nära 50 unga sydkoreaner dog, deltog Sverige genom bl a Statens haverikommission med experter i utredningen av vad som sänkte korvetten. Avsikten var att bidra till att skapa en möjlig väg att hantera frågan politiskt. Rapporten bekräftades av NNSC och frågan diskuterades i FN:s säkerhetsråd.

Den svenska kontingenten i NNSC leds nu av konteramiral Anders Grenstad, tidigare marininspektör. Vi sänder en svensk officer för att undervisa i internationell krishantering vid Sydkoreas militärhögskola.

Jag har hittills besökt Sydkorea och Panmunjom två gånger som statsråd, men har följt frågan mycket länge. På bloggen har jag lagt ut ett antal inlägg om olika aspekter av utvecklingen på den koreanska halvön, senast efter besöket där i juni månad.

Ingenstans på jorden är välståndsklyftan, eller demokrati- och MR-klyftan så stor som i Panmunjom.

Sydkorea är ett fritt, demokratiskt land med en enastående ekonomisk utveckling och en utbildningsnivå som de flesta länder kan avundas.

Nordkorea är en mycket repressiv diktatur, med en mycket allvarlig humanitär situation.

Spänningen på den koreanska halvön har varit hög de senaste åren med sänkningen av Cheonan, artilleribeskjutning och högt tonläge.

Kim Jong-Il har varit vid bräcklig hälsa under lång tid. Det har funnits oklarheter om successionen efter honom, som för bara något år sedan besvarades med att den unge Kim Jong-Un utsågs att ta över. När Kim Jong-Il nu avlidit prövas successionen. Både armén och andra syskon med respektive är aktörer.

Spänningen på den koreanska halvön följer ett mönster: Provokationer följs av allvarlig spänning, som följs av förhandlingar, eftergifter i utbyte mot nordkoreanska fördelar som mat och energileveranser, som följs av en period av lugnare läge. Därefter börjar cykeln om igen med ökad spänning.

På samma sätt kan incidenter kopplas till interna maktförhållanden i Nordkorea.

Det är ingen slump att USA tillmäter den säkerhetspolitiska utvecklingen i denna del av världen mycket stor och ökande betydelse. Redan har det kommit amerikanska försäkringar om fortsatt engagemang för stabilitet på den koreanska halvön. Också för Japan är utvecklingen i Nordkorea av största intresse. Minns hur Nordkorea för inte allt för många år sedan utförde robottest i riktning Japan.

Vare sig USA eller Japan har diplomatiska förbindelser med Nordkorea. Sverige agerar diplomatisk skyddsmakt för USA i Pyongyang.

Nu vidtar en period med ökad osäkerhet om utvecklingen i Nordkorea.

Nära femtonhundra tackade FS21

I Skövde igår medaljerades FS21, under en mycket lyckad ceremoni. Det som utmärkte ceremonin var att ett mycket stort antal anhöriga och intresserad allmänhet var där. Det var 1200 föranmälda och 275 från regementet i övrigt på plats, enligt Försvarsmakten.

Sammantaget gav detta ÖB:s medaljering en storartad inramning, som underströk uppskattningen för den hemkommande kontingenten.

I mitt tack till FS21 lyfte jag fram den enastående kamratskap och sammanhållning, som återfinns i Försvarsmakten och kanske särskilt i insatserna internationellt. Kamratskapen är en förutsättning för att lösa uppgiften, men tror jag också ett av de bästa rekryteringsargumenten för försvaret. Kamratskapen får också många att söka sig till mer än en insats.

FS21 har utfört sitt uppdrag på bästa sätt, under en god kontingentsledning. Deras stöd till ANSF och säkerhetsoperationer tillsammans med ANSF har bidragit till att skapa förutsättningar för transitionen av säkerhetsansvar till afghanerna själva.

Jag mötte FS21 i Kungsängen innan insats, i Mazar-e Sharif under insats och nu i Skövde efter insats.

Det var viktigt att kunna välkomna dem hem till Sverige igen och inte minst också att få tacka deras anhöriga. Utan förstående anhöriga så kan inte insatser genomföras.

S medger att deras försvarsbudget är underfinansierad

I riksdagens försvarsbudgetdebatt igår, medgav Peter Hultqvist att Socialdemokraternas skuggbudget för försvarets förbandsverksamhet är underfinansierad.

Den fördubbling av arbetsgivaravgiften för unga som Socialdemokraterna föreslår, slår särskilt hårt mot Försvarsmakten, Sveriges blivande största ungdomsarbetsgivare, när man de kommande åren ska anställa totalt 16 000 soldater och sjömän.

Redan nästa år kommer kostnaden, enligt den RUT-beräkning Peter Hultqvist hänvisade till, att överstiga de 150 miljoner kronor som Socialdemokraterna vill ta från internationella fredsinsatser och omfördela till förbandsverksamheten.

Kostnaden för försvaret kommer sedan att öka. Peter Hultqvist tillstod ökade kostnader och sade ”År 2013 handlar det om 200 miljoner, kan jag upplysa om, och sedan fortsätter det.”

Och Hultqvist har rätt i att kostnaderna fortsätter. Försvarsmakten anställer inte soldater bara de två närmaste åren, utan antalet anställda ska ju fortsätta att öka tills man anställt cirka 6900 kontinuerligt tjänstgörande, och cirka 9200 tidvis tjänstgörande. I takt med nya anställningar ökar genomslaget för de dubblerade arbetsgivaravgifterna för unga.

När det nya försvaret är fullt utbyggt, kan fördubblingen av arbetsgivaravgifterna komma att ge ökade kostnader för försvaret med cirka 300 miljoner kronor. Det kan motsvara kostnaden för över 3000 anställda soldater.

Socialdemokraterna har alltså själva vetat om de kraftigt ökade kostnaderna för försvaret, men har ändå valt att inte redovisat denna nya kostnad för försvaret i sin budget eller utskottets hantering av budgeten. Först i kammardebatten medgav man problemet. En påstådd förstärkning av förbandsanslaget visade sig vara en avsevärd urholkning.

Objektsram ur kurs

”Regeringens bedömning är att systemet utvecklas enligt den planerade inriktningen. Programmet bedöms i huvudsak ha god ekonomisk och teknisk säkerhet.”

Citatet utgör den socialdemokratiska regeringens rapportering till riksdagen om helikopter 14 i budgetpropositionen för 2005.

”Leveranser av trupptransportversionen påbörjas 2005 och leveranser av den sjöoperativa versionen påbörjas 2007.” Så skrev den dåvarande regeringen alltså till riksdagen.

Varför är då detta värt att lyfta fram just nu? Jo, dels är det intressant i sak. Inte en siffra var rätt i redovisningen. Dels för att det just nu kanske är särskilt intressant eftersom socialdemokraterna, vänstern och miljöpartiet på torsdag söker bilda majoritet tillsammans med sverigedemokraterna för att återinföra de objektsramar för materielprojekt som den socialdemokratiska regeringen avskaffade i budgeten för 2006.

Varför socialdemokraterna tyckte det var rätt att ta bort objektsramarna i regeringsställning – men i opposition tycker att det var fel – framgår inte.

Men det är anmärkningsvärt att exemplet de använder för att motivera objektsramar och utförligt citerar i reservationen alltså är hur helikopter 14 hanterades. Citaten ovan kommer ur utskottets betänkande.

Helikopter 14 kommer som helikopter betraktad att bli ett bra system, när det väl är färdigt.

Men som projekt betraktat är helikopter 14 mycket problematiskt. Det beställdes 2001 och beräknas nu vara fullt operativt i sina olika versioner 2020, efter omfattande förseningar, som orsakat försvaret stora problem.

Detta projekt – det kanske mest omdiskuterade materielprojektet av alla det senaste decenniet – är alltså oppositionens paradexempel när de visar hur materielprojekt skall hanteras. Sällan har en rapportering varit mer ur kurs.

2012 viktigt år för specialistofficerare

Försvarsmakten har under 2011 lyckats väl med rekrytering av nya soldater och sjömän. Tillväxttakten i IO14 följer därmed Försvarsmaktens plan. 2014 kommer enligt Försvarsmakten två tredjedelar av den nya insatsorganisationen att vara bemannad med frivilligt rekryterade och anställda soldater.

Kostnaderna för de nya soldaterna och sjömännen diskuteras ibland, men det är långt ifrån säkert eller kanske ens sannolikt att det är dessa förutsedda kostnader som utgör den stora utmaningen för försvaret.

Det reformarbete som Försvarsmakten som arbetsgivare själva har att utföra är en central uppgift kommande år.

Officersyrket omvandlas nu för att nå målen med IO14. Tusentals nya specialistofficerare skall rekryteras. Regelverk för de nya graderna och befattningarna skall läggas fast. Specialistofficerarna kommer att bli Försvarsmaktens ryggrad i framtiden.

Man skall kunna göra karriär som officer genom att fördjupa sina kunskaper på sitt specialområde och helt enkelt bli bättre i sitt yrke. Försvaret vill och behöver behålla duktiga officerare längre i deras specialområden för att verkligen dra nytta av deras kompetens.

Stabsofficerare behövs alltid, men ett stort antal av dagens drygt 9.000 officerare behövs som framtidens specialistofficerare. Det behövs bildligt och bokstavligt talat fler som leder och utbildar trupp, fler experter på olika tekniska system. Här har ÖB markerat att det handlar om att matcha individens kompetens mot kraven i befattning som specialistofficersrollen ställer. Borta är diskussionen om omgalonering, istället talas om matchning och kompletterande utbildning för ny befattning.

Att detta lyckas väl är viktigt för försvarets förmåga, men har också betydande ekonomiska konsekvenser. Försvarsmaktens personalkostnader var innan soldater började anställas ca 11-12 miljarder kronor per år. Alltså mer än tre gånger mer än vad lönerna för de anställda soldaterna och sjömännen beräknas komma att kosta.

Därtill bör noteras att regeringen förstärker förbandsanslaget de kommande åren. Redan 2012 förstärker vi förbandsanslaget med 230 miljoner. Det är mer och tidigare än Försvarsmakten räknat med. 2013 förstärker vi med de 700 miljoner kronor som Försvarsmakten i sitt budgetunderlag sagt är det som behövs för att förverkliga IO14.

Dessutom har regeringen uppdragit åt Försvarsmakten och Försvarets materielverk att under 2012 verkställa ytterligare effektiviseringar med grund i Försvarsstrukturutredningens betänkande, bl.a. för att frigöra resurser för förbandsverksamheten. Uppdragen innebär att planera och genomföra åtgärder som syftar till att ytterligare effektivisera och rationalisera stödverksamhet inom bl.a. inköp, service, förråd och verkstäder.

Det är lite underligt att det så sällan diskuteras hur dessa 11-12 miljarder kronor används – utan bara kostnaderna för de nya soldaterna. Det hänger ju ihop och det är helheten som är intressant och relevant.

Försvarsmaktens budgetantaganden kring IO14 utgick från omställning av både officersyrket och antalet civilanställda. Att Försvarsmakten lyckas med omvandlingen är en av de svårare och viktigare delarna av försvarsreformen. Till detta kan läggas diskussion kring framtidens officersutbildning och hur en jämnare åldersstruktur bland officerskåren kan nås. Det är Försvarsmakten som själv som arbetsgivare och part har ansvaret och verktygen för att hantera detta. Politiken är och kan vara stödjande.

Jag träffar löpande officersförbundet för att få deras syn på dessa frågor. Dom är mycket viktiga i reformen generellt och givetvis särskilt i denna centrala del.

Försvarsmakten har nått årets mål för tidvis tjänstgörande

Försvarsmakten har nu rekryterat 2500 tidvis tjänstgörande soldater. Det är ett mycket positivt besked. Takten av tecknade interimskontrakt har ökat avsevärt under hösten och Försvarsmakten når därmed sitt mål.

Intresset för att söka grundläggande militär utbildning (GMU) håller i sig. Till de 647 utbildningsplatserna i utbildningsomgången i april-juni 2012 har nästan 4200 ansökningar inkommit. Noterbart är att 18 procent av de sökande är kvinnor, högre än i någon tidigare rekryteringsomgång. Det är glädjande eftersom det behövs fler kvinnor i försvaret.

Totalt har nu 32 000 ansökningar inkommit till 3200 platser sedan den frivilliga rekryteringen infördes. Och det går nästan dagligen att läsa i lokala medier om vilket intresse Försvarsmaktens rekryteringskampanjer på plats väcker.

Vi kommer över tid att se variationer i antalet sökande. Av flera och olika skäl. Det kan vara konjunkturellt, det kan ha att göra med när på året det passar bäst mm. Det är naturligt.

Men under det dryga första året med det nya personalförsörjningssystemet, tycker jag man kan konstatera att intresset för att ta anställning som soldat i Försvarsmakten finns. Kvaliteten på de rekryterade är väl så bra som under värnplikten. Och ju fler som rekryterats, som upplever försvaret som positivt och berättar om det, desto fler andra blir intresserade. Att Försvarsmakten är en god arbetsgivare, är fortsatt en avgörande framgångsfaktor.

Kraven på rekryterna är högre idag än tidigare

Det krävs t.ex. godkänt i både svenska A, matematik A, engelska A och samhällskunskap A, för att bli antagen, vilket inte var fallet under det tidigare personalförsörjningssystemet. Då fanns inga behörighetskrav alls av detta slag.

Systemet är nu upplagt så att ett antal krav är diskvalificerande, eller absoluta, för rekryterna. Du får inte ha dömts för brott under de senaste fem åren. Du måste acceptera Försvarsmaktens värdegrund. Din hälsa skall på en lång rad punkter möta uppställda kriterier och du måste ha minst godkänt i ovanstående gymnasieämnen.

Vidare är kraven restriktiva gällande alkohol. Dopning och droger är diskvalificerande. Tidigare var detta en variabel i mönstringen, men uttagningen är restriktivare nu.

Dessa uppgifter efterfrågas och kontrolleras redan i de inledande skedena av rekryteringen. För dom som går vidare från enkäter och självskattning kommer därutöver fysiska tester och samtal, hos Rekryteringsmyndigheten. Dessa tester som tidigare kallades mönstring kallas nu antagningsprövning. Hos Rekryteringsmyndigheten möter man också Försvarsmaktens yrkesvägledare.

I grunden är detta mycket bra. Kraven på rekryterna skall vara höga, både för att säkra att Försvarsmakten får bra soldater och attraktionen i systemet. Det ger stolthet att klara kraven.

Samtidigt får det inte framstå som att Försvarsmakten endast är intresserad av den perfekta människan. Kraven – inte minst teorikraven – är högre idag än under värnpliktssystemet. Försvarsmakten kommer att ha behov både av unga med teoretisk och praktisk begåvning. Också hälsokraven är högre nu än tidigare och i många fall diskvalificerande.

När det gäller de fysiska kraven är det framförallt ett test som kvinnor faller på, nämligen muskeltestet, den så kallade isokaien, då en vikt skall lyftas från golvet upp mot axlarna. Också mycket vältränade kvinnor kan ha svårt med detta -den del av testet som kräver benstyrka går bra, men den sista biten upp mot bröstkorgen är betydligt svårare. Testet utvecklades för manligt mönstrade under värnpliktstiden och differensen i styrka mellan män och kvinnor beror till stor del på anatomiska skillnader. I Norge används ett annat test, som Rekryteringsmyndigheten nu tittar på. För uttagning till polis och räddningstjänst används andra tester i ungefär motsvarande syfte. Den av Försvarsmaktens yrkesvägledare på plats hos Rekryteringsmyndigheten, som jag nyligen talade med, anser inte att testet är relevant för alla befattningar.

Generellt ligger alltså ribban högt för rekryterna idag. Och så skall det vara. Men samtidigt är det viktigt att löpande följa upp både kravprofiler för olika befattningar, hur test och urval genomförs och hur generella, respektive anpassade krav till befattningar skall vara.

Intresset för att söka GMU har varit mycket högt. Så högt att tusentals som sökt inte ens kallats till prövning, eftersom kapacitet har saknats för att möta söktrycket. Rekryteringsmyndigheten räknar med att det krävs 3 antagningsprövade per antagen rekryt.

Jag förväntar mig att söktrycket kommer variera mellan olika GMU-omgångar och inryckningstillfällen. Vi ser redan att inryckning i augusti är populärt. Sannolikt kommer april och november ha färre intresserade, eftersom det ligger mitt i terminerna.

Att Försvarsmakten haft 28.000 sökande på 2.600 platser är enastående. Samtidigt finns det många besvikna, som inte kom in. Jag hoppas att de återkommer och söker igen och att Försvarsmakten visar dem det intresse de förtjänar, för att i sin tur intressera dem för kommande rekryteringsomgångar.

Till slut en glädjande uppgift från Försvarsmakten. Rekryteringen av deltidssoldater med interimskontrakt går nu mycket bra.