Ekot om materiel efter 2020

I Ekot säger Jan Salestrand idag att materielanslaget långsiktigt behöver mer pengar. Vi talar om tidsperspektiv som är långa, perioden bortom 2020, då många system behöver ersättas.

Försvarsmakten sa detta i Sälen för ett år sedan och har sedan upprepat budskapet.

Försvarsmakten har emellertid inte preciserat dessa underlag. Budskapet bygger på en bedömning av att kostnaderna för materiel ökar.

Det går inte att utesluta att Salestrand har rätt, men Försvarsdepartementet har alltså ännu inte sett något underlag från Försvarsmakten, som underbygger detta. Det finns rapporter som visar hur kostnadsutvecklingen varit historiskt. Frågan är om resultaten kan extrapoleras framåt, eller inte.

Det finns det som talar för, men också en del som talar emot. Över hela Europa sker nu mycket omfattande försvarsneddragningar. Inget land kommer därför att kunna utveckla eller anskaffa materiel på det gamla sättet längre. Ingen kan längre betala för det. Nationell utveckling och riktad anskaffning från nationell försvarsindustri är i avtagande i Europa av inte minst ekonomisk nödvändighet. Därför har arbetet med ”pooling and sharing” tagit fart på allvar både i Nato och EU, under det senaste året.

Materiel kommer i tilltagande grad att utvecklas och anskaffas gemensamt mellan länder, vilket ger möjlighet till delade kostnader och längre serier. Beprövad materiel och gemensamma specifikationer ersätter nyutveckling och nationella särkrav.

Den i Sverige sedan några år gällande nya materielförsörjningsstrategin bygger på detta. Konkurrensupphandling av splitterskyddade fordon sparade miljardbelopp. Att utveckla och anskaffa artillerisystemet Archer tillsammans med Norge sparar Sverige 400 miljoner kronor. Systemkostnaden för Black Hawk bedöms vara i storleksordningen hälften av utvecklingsprojektet helikopter 14.

Sannolikt kommer underlag stegvis att tas fram av Försvarsmakten. När så sker får saken bedömas i samband med kommande försvarsbeslut.

Annonser
%d bloggare gillar detta: