Archive for mars, 2009|Monthly archive page

Ordförandeskapet i EU allt närmare

Vi närmar oss det svenska ordförandeskapet i EU. Försvarsdepartementets arbete inriktas allt tydligare på förberedelser för detta. Igår mötte jag representanter för ministerrådets sekretariat, kommissionen och ett tidigare ordförandeland för att diskutera institutionernas syn på frågor som är aktuella under vår svenska ordförandeperiod.

Samtliga departementets chefstjänstemän och hela den politiska ledningen deltog på mötet. Särskilt välkommet var att Håkan Syrén, som nu förbereder sitt ledarskap för EUs militärkommitté, var med.

På torsdag reser jag till Paris, för möten med den franske försvarsministern Hervé Morin och den franske inrikesministern Michèle Alliot-Marie.

Med Michèle Alliot-Marie skall jag bl.a. diskutera civil krishantering, civil sjöövervakning och den insats Sverige gjorde för att evakuera skadade européer efter terrordåden i Bombay.

Med Hervé Morin står de svenska ESDP-prioriteringarna inför ordförandeskapet på agendan. Jag har nämnt dem tidigare här på bloggen, bl.a att öka användbarheten för EUs stridsgrupper, samverkan kring militär sjöövervakning enligt den modell som Sverige-Finland utvecklat för Östersjön och beredskap att hantera kriser.

Annonser

Frivillig rekrytering och plikt

Framtidens personalförsörjning kommer att bygga på frivillighet för grundläggande militär utbildning. Fördelarna med detta utvecklade jag i en blogg häromdagen.

Pliktlagstiftningen avskaffas dock inte, som många verkar tro, men den behöver inte tillämpas under överblickbar tid.

Vid en allvarligt omvärldsförändring och hot mot Sverige kan lagen dock alltjämt tillämpas. De fyra reservbataljoner som upprättas genom inriktningspropositionen och vid en allvarlig omvärldsförändring ska kunna tillföras insatsorganisationen byggs på att personalen kan kallas in med hjälp av plikten.

Idag finns en skyldighet att göra militär grundutbildning för dom som tas ut, drygt 5000 per år, men sedan är det frivilligt att vara en del av försvaret. Det gör att vi i hög grad felutbildar i förhållande till försvarets uppgifter, ca 70 procent av de värnpliktiga vill inte gå vidare i insats internationellt.

De personer som är färdigutbildade kommer inte försvaret till nytta särskilt länge. Idag är värnpliktiga krigsplacerade 2-3 år efter avslutad utbildning – inte till 47 års ålder som det var förr. Ett sådant system är både kostsamt för den enskilde och för försvaret. Det är viktigt att vi finner välmotiverade soldater redan från början.

För att möta framtidens rekryteringsbehov tillsatte regeringen i februari 2008 en parlamentarisk utredning om totalförsvarsplikten. Den föreslog i ett delbetänkande i höstas att soldatförsörjning ska ske på frivillig grund för både kvinnor och män. Försvarsberedningen var i sjupartienighet tydlig med att ingen pliktpersonal ska finnas i insatsorganisationen.

Pliktlagen kommer att göras könsneutral. Frågor om mönstringsplikt, lagstiftningens utformning och praktiska aspekter av det nya systemet arbetar Pliktutredningen vidare med, fram till försommaren 2009. Reformen beräknas genomföras sommaren 2010.

Sverige har en ny ÖB

På Karlbergs slott, i strålande sol, lämnade Håkan Syrén idag över befälet till Sverker Göranson.

Att vara ÖB är ett av landets svåraste och viktigaste uppdrag.

ÖB är både militär överbefälhavare och chef för en av landets största myndigheter. Uppdraget innefattar ansvar för de kvinnor och män som Sverige löpande har ute i internationell insats, ansvar för landets säkerhet, men också ansvar för värdegrund och ekonomistyrning. Det sammanfattande ordet är just ansvar.

Jag har stor respekt för det arbete som Håkan Syrén gjort under sin tid som överbefälhavare och stor tillförsikt inför Sverker Göransons ledning.

Tiden för skiftet på ÖB-posten är vald med noggrannhet. Håkan Syrén får den tid han önskar och efterfrågat för att förbereda sig för sitt nya EU-uppdraget. Som EU:s högste militära befattningshavare kommer han att ha en viktig roll i den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken. Hans tid som ordförande för EUs militärkommitté sammanfaller med Sveriges EU-ordförandeskap.

Här hemma blir Försvarsmaktens uppgift att genomföra inriktningspropositionen. Sverker Göranson har i Försvarsmakten arbetat med konkretisering av den nya försvarspolitiska inriktningen genom det svar på planeringsanvisningarna som Försvarsmakten lämnade.

Den politiska inriktningen är klar – vi ska nå ökad användbarhet och tillgänglighet. Vi ska skapa en Försvarsmakt anpassad för samtliga uppgifter. Som kan värna Sverige och svenska intressen i landet, i närområdet och utanför närområdet. Vi avvecklar den särskilda utlandsstyrkan. Samma förband ska kunna användas för insats i landet och utanför. Vi bygger säkerhet tillsammans med andra i Norden och EU.

Armén kommer att stå i fokus för reformeringen. Försvaret byggs kring flexibla bataljonsstridsgrupper. Vi övergår till rekrytering på frivillig grund, och stående och kontrakterade förband.

Sverker Göranson har erfarenhet både från den verksamhet som Försvarsmakten bedriver i landet och från internationell insats. Sverker känner armén oerhört väl i en tid då uppdraget framförallt blir att reformera armén. Försvarsmaktens framtid ligger i goda händer.

Rekrytering på frivillig grund behövs

Det finns en spontan medvetenhet om värnpliktssystemets begränsningar i en ny säkerhetspolitisk situation. 28 procent av svenska folket sa i en undersökning som gjordes innan försvarspropositionen presenterades att man vill avskaffa värnplikten och byta personalförsörjningssystem. 63 procent ville ha den kvar. Detta skriver SvD om idag.

Det är relevant att undersökningen gjordes innan propositionen, eftersom det var först i propositionen som de stora positiva effekterna av personalförsörjning på frivillig grund konkretiserades.

Det är tack vare rekrytering på frivillig grund och övergång till stående och kontrakterade förband som det blir möjligt att kraftfullt höja landets försvarsförmåga här och nu genom ökad användbarhet och tillgänglighet. Vill vi komma till rätta med bristerna i dagens försvar måste strukturerna och särskilt personalförsörjningen förändras.

* Det är tack vare ett nytt personalförsörjningssystem som vi kan få hela insatsorganisationen om 50 000 personer tillgänglig och användbar inom en vecka om Sverige hotas.

* Det är tack vare rekrytering på frivillig grund vi kan närmast dubblera förmågan till internationella insatser.

* Det är tack vare frivillighet vi kan få ett försvar användbart för alla försvarets uppgifter. Det är tack vare detta vi kan lämna dagens ordning med en nationell insatsorganisation där endast en tredjedel är användbar inom ett år och en särskild anställd utlandsstyrka.

* Det är tack vare detta vi trovärdigt kan anlägga ett närområdesperspektiv i propositionen. Sveriges säkerhet byggs tillsammans med våra grannar i Norden och EU.

Försvarsberedningen formulerade i sjupartienighet sin solidaritetsförklaring. Det går inte att se ett militärt hot som endast drabbar ett land i närområdet. Sverige kommer inte att stå passivt om ett grannland drabbas av militärt hot. Vi utgår från att inte andra står passiva om vi drabbas. Sverige skall förbereda sig på att ge och ta militär hjälp. Detta är omöjligt med dagens pliktlagstiftning, som endast gäller försvar av Sverige i Sverige. Men vi vill hindra krig och konflikter från att nå våra gränser. Därför skall hot helst mötas utanför landet i närområdet.

Att unga män vill ha kvar värnplikten är ett tecken på stort intresse för militär grundutbildning. Mångdubbelt fler vill ha kvar plikten än som faktiskt fullgör den. Det är i linje med andra undersökningar som visar stort intresse för deltagande på frivillig grund.

Frivilligheten är kvalitetsdrivande, vilket Hemvärnets försöksutbildning på frivillig grund har visat.

Få känner nog till att antalet som gör värnplikt ligger kring 5 000 per år. Vi talar idag om mindre än en tiondel av en manlig årskull. Lägg till kvinnor och siffran sjunker under en tjugondel av en årskull. Så många klarar vi att rekrytera på frivillig grund. Det lägger grund för en höjd försvarsförmåga för Sverige genom tillgängliga och användbara förband – för insatser i Sverige samt i och utanför närområdet.

Ett användbart försvar – med kraftigt stärkt försvarsförmåga

DN.se har idag publicerat min debattartikel om regeringens förslag till ny inriktning av försvarspolitiken:

När jag tillträdde som försvarsminister fanns en stor och välmotiverad efterfrågan på en ny försvarspolitisk inriktning.

Försvarspolitiken hörde inte till de områden Allians för Sverige hade förhandlat före valet, eller reformerat under de första 100 dagarna i regeringsställning. Det fanns då en betydande osäkerhet kring de ekonomiska ramarna. Försvarsmakten rapporterade därtill ett underskott på 1,5 miljard kronor på förbandsanslaget under 2008.

På lite drygt ett år har en helt ny försvarspolitik utvecklats. Försvaret står inför den största förnyelsen på decennier. Ett antal besked har redan lämnats:

* Försvaret planerar med oförändrade anslag. Det blev inga miljardnedskärningar, som diskuterades innan jag tillträdde. Pengar som frigörs på materiel används för att stärka förbandsverksamheten.

* Underskottet på förbandsanslaget har hanterats bland annat genom ett nära samarbete mellan Försvarsdepartementet och Försvarsmakten. Försvarsmakten har nu ett anslagssparande istället för underskott.

* Det blir inga förbandsnedläggningar denna mandatperiod.

En rad reformer har redan genomförts. Ett nytt civilt krishanteringssystem har införts, Sverige har gått med i SAC-samarbetet för strategisk flygtransport, ett tvåbefälssystem införs, och det nordiska försvarssamarbetet har fördjupats.

Två sjupartieniga rapporter från Försvarsberedningen och en enig delrapport från Pliktutredningen har tillsammans med Försvarsmaktens svar på regeringens planeringsanvisningar lagt grunden för det nya försvaret.

Efter det ryska femdagarskriget i Georgien uppdaterade och fördjupade regeringen den säkerhetspolitiska analysen, på underlag av bl.a. MUST och FRA. Därefter beslutades planeringsanvisningar för försvarsmakten.

Slutsatsen är tydlig. Dagens situation, där endast en tredjedel av den nationella insatsorganisationen – 2008 motsvarande 11 400 man – är tillgänglig för insats inom ett år möter inte tidens krav. Övriga två tredjedelar av den nationella insatsorganisationen är användbar först inom 1 till 3 år och då först efter att förbanden fått ny materiel, utbildning och övning. Då har konflikter kommit och gått.

Regeringen presenterar idag propositionen ”Ett användbart försvar”. Vi skapar nu ett försvar som är mycket väl anpassat till hotbildsutvecklingen, men som också utformas helt i linje med utvecklingen i Nato och internationellt. Där finns en starkt ökad betoning av användbarhet och tillgänglighet och att försvaret organiseras i mindre, men mer flexibla och rörliga enheter.

Sverige kommer att få en av Europas modernast organiserade försvarsmakter, byggd för att kunna samverka med andra och med utgångspunkt i att säkerhet byggs gemensamt med våra grannar.

Användning av det svenska försvaret har tills nu krävt lång förvarningstid. Hade en konflikt kommit snabbt hade Sverige stått dåligt förberett. Nu får vi omedelbart gripbara och användbara förband.

Invasionshotet från en tidigare supermakt är sedan länge borta och ett enskilt väpnat angrepp riktat direkt mot Sverige är osannolikt under överskådlig tid. Det betyder dock inte att vi kan utesluta risken för militära intressekonflikter och incidenter i vårt närområde.

Vi värnar inte Sverige bara vid gräns. Tvärtom skall kriser, konflikter och krig hindras från att nå landets gränser. En insats internationellt kan ske i Östersjöområdet, i Barentsregionen lika gärna som i Tchad, om behov uppkommer. Det nya försvaret kommer att ha betydande förmåga för att värna Sverige med insatser i landet, i närområdet och utanför närområdet.

Sverige har stark intresse- och värdegemenskap med EU och de nordiska länderna. Ett uttryck för detta är den solidaritetsförklaring som Försvarsberedningen utformat med stöd av solidaritetsklausulen i Lissabonfördraget. Sverige kommer inte att stå passivt om ett grannland hotas. Vi utgår från att andra inte står passiva om Sverige hotas. Det går inte att se militära hot som endast drabbar ett land i närområdet. Vi skall förbereda oss för att både kunna ge och ta emot militärt stöd. Detta ställer nya krav på försvarets utformning och planering.

Svensk försvarspolitik har ett tydligt Östersjöperspektiv. Sverige har ett nästan dubbelt så stort flygvapen som grannländerna och ett ubåtsvapen i världsklass. Finland har ett tydligt landgränsperspektiv. Norge har ett nordområdesperspektiv och Danmark ett tydligt fokus på internationella insatser. Finland prioriterar därför arméns numerär, men saknar liksom Danmark ubåtar. Norge prioriterar en flotta för ishavet och tyngre attackflyg. Att de nordiska länderna prioriterar olika är naturligt, bl.a. beroende på geografiskt läge. Lika naturligt är ett fördjupat nordiskt försvarssamarbete för att nå högre effekt och kvalitet, och samtidigt få mer effekt för de samlade försvarsanslagen.

Fokus för det nya försvaret är reformeringen av armén. Försvaret kommer ha snabbt användbara och lättrörliga bataljonsstridsgrupper för insats i Sverige, i närområdet eller utanför närområdet. Den gamla uppdelningen mellan en nationell insatsorganisation och en särskild anställd utlandsstyrka avskaffas.

Alla förband skall kunna användas för försvarets alla uppgifter. Det ger en högre kvalitet – vi får erfarna förband – som gjort insats – i den svenska insatsorganisationen. Det ger också en högre ekonomisk effektivitet, då vi inte längre bygger särskilda förband när försvaret ska användas internationellt.

* För att nå ökad användbarhet och tillgänglighet krävs rekrytering på frivillig grund, men också övergång till stående och kontrakterade förband. Officersyrket förändras med fler specialistofficerare som utbildar och leder trupp och färre i staber och ledningsfunktioner.

* Hela insatsorganisationen om ca 50 000 personer ska kunna användas inom en vecka efter beslut om höjd beredskap. Idag är bara ungefär en tredjedel av den nationella insatsorganisationen kravställd för insats inom ett år.

* 28 000 personer kommer enligt ÖB finnas i stående och kontraktsförband. 22 000 finns i Hemvärnet, inklusive de nationella skyddsstyrkorna.

* Vi går från tre tillgängliga manöverbataljoner idag, till åtta imorgon. Det innebär mer än dubbelt så hög tillgänglighet som idag.

* 1 700 personer kommer att kunna hållas kontinuerligt insatta i insatser internationellt. Det är dubbelt mot idag.

* Antalet Gripenplan blir 100 stycken, av C/D-modell. Antalet nya helikoptrar ökar successivt. Stridsvagn 122 bibehålls och tillgången till splitterskyddade fordon ökar. Artilleriet och luftvärnet förblir av dagens storlek. Det blir sju korvetter, varav fem av Visbyklass, antalet ubåtar i insatsorganisationen bibehålls.

* Utanför insatsorganisationen kommer en förbandsreserv om fyra mekaniserade bataljoner att finnas.

Vi får ett försvar som faktiskt går att använda här och nu för att värna Sverige och svenska intressen i landet, i närområdet och utanför närområdet. Genom dagens proposition kommer landets försvarsförmåga att höjas betydligt.

Glädjande minskning av piratattacker

I maj inleder Sverige sitt deltagande i EU-insatsen Atalanta utanför Somalias kust. De två korvetterna Stockholm och Malmö kommer tillsammans med stödfartyget Trossö att under fyra månader delta i insatsen för att skydda World Food Programmes matleveranser till människor i Somalia, och öka säkerheten för den civila sjöfarten.

Som Ekot rapporterar idag är resultatet av den pågående insatsen mycket lovande. Befälhavaren amiral Phil Jones redovisade detta på försvarsministermötet i Prag torsdags.

Insatsen har hittills skyddat 15 WFP-leveranser och ytterligare fyra är på gång. Förnödenheter för 1,5 miljoner människor har därmed kunnat föras in i Somalia. Det är inte minst för att skydda dessa matleveranser som Sverige sänder två korvetter och stödfartyg till insatsen.

* Antalet försök till piratattacker var i september förra året 15, i februari 2009 var det 6 stycken.

* Antalet genomförda kapningar var 9 i september 2008, i februari 2009 var det 1 stycken.

* Antalet fartyg som samtidigt hålls av pirater var 19 i november 2008, i februari var det 11 och idag uppges det vara 6 stycken.

* Det medför att det antal sjömän som sitter fångna hos piraterna har gått ned från 300 stycken i november 2008 till knappt 100 idag.

Förklaringarna är flera. Förutom insatsen Atalanta spelar allt från väderlek till ett ökat självskydd av civila fartyg och andra militära insatser roll.

Problemet med piratverksamheten är fortfarande betydande och kommer att kräva fortsatta insatser, men det verkar som att det vi gör tydligt bromsar verksamheten.

Häromdagen överlämnade Tyskland de första 9 piraterna till Kenya, i enlighet med det avtal som upprättats för detta. Hanteringen av tillfångatagna pirater har ställt oss inför nya juridiska och praktiska problem. Avtalet med Kenya innehåller skydd för mänskliga rättigheter och mot dödsstraff.

4 reservbataljoner kompletterar ÖBs förslag

ÖB presenterade den 30 januari ett mycket bra förslag till ny insatsorganisation. Hela det nya försvarets insatsorganisation kommer att vara närmast omedelbart tillgänglig och användbar för insatser i Sverige, i närområdet och utanför närområdet.

Den kraftigt ökade tillgängligheten och användbarheten höjer landets försvarsförmåga väsentligt, jämfört med idag.

ÖBs förslag togs emot mycket väl. Den synpunkt som framfördes gällde volymen och uthålligheten. Därför har vi sedan en månad tillbaka sökt en väg för att på ett kostnadseffektivt sätt och utan att ta stora resurser från insatsorganisationen kunna tillföra förberedelse för en ökad volym i markförbanden. Det är detta SVD skriver om idag.

Den insatsorganisation som ÖB föreslagit med 8 manöverbataljoner som grund för flexibla bataljonsstridsgrupper kompletteras med 4 stycken reservbataljoner, med en beredskapstid på ca 3 år. Dessa ska kunna tillföras insatsorganisationen om en betydande negativ omvärldsförändring skulle inträda.

Det kommer att krävas nya politiska beslut och nya pengar för att de 4 reservbataljonerna skall kunna tillföras insatsorganisationen, och därtill övning och tillkommande materiel.

Personal för reservbataljonerna förbestäms utifrån de personalregister över personer som tidigare varit verksamma i bl.a. stående och kontrakterade förband, som kommer upprättas i det nya försvaret. Det nya försvaret ska personalförsörjas på frivillig grund. Pliktlagen läggs därmed vilande. Lagen finns dock i enlighet med Pliktutredningen kvar i beredskap om Sverige skulle tvingas möta en betydande försämring i omvärldsutvecklingen. De 4 reservbataljonernas personal kommer därmed att kunna kallas in med hjälp av pliktlagen, om omvärldsutvecklingen så skulle kräva. De fyra reservbataljonerna tillförs existerande materiel.

Det nya försvaret blir snabbt tillgängligt och lättrörligt. En bataljonsstridsgrupp skall på mycket kort tid kunna transportteras dit den behövs för att värna Sverige och svenska intressen. Den materiel som är svårast att flytta är den tyngsta materielen, dvs stridsvagnar. Därför förrådsställs ett kompani stridsvagnar på Gotland. Personal och övrig materiel kan snabbt flyttas dit om behov skulle uppstå. Arméinspektören lade för någon vecka sedan fram ett förslag om just detta.

Propositionen om det nya användbara och tillgängliga försvaret läggs fram nästa vecka.

Möte med Solana i Prag

På EUs informella försvarsministermöte i Prag.

Eftermiddagen ägnades åt genomgång av och diskussion om pågående ESDP-insatser i Bosnien, Tchad och Somalia.

Under kvällen har jag haft ett bilateralt möte med Javier Solana, inför det svenska ordförandeskapet i EU. Imorgon väntar en session med ministrarna om EUs förmågeutveckling på försvarsområdet. Dessutom kommer relationerna mellan EU och andra aktörer som Nato, Afrikanska Unionen och FN att diskuteras.

Jag kommer också att ha bilaterala möten med såväl värdlandet Tjeckien som Spanien. Tjeckien är ju ordförandeland i EU nu omedelbart före Sverige och Spanien övertar ordförandeklubban omedelbart efter Sverige. Därför är det viktigt att vi är väl avstämda och håller varandra informerade om prioriteringar och frågors utveckling.

Försvarsministermöte i Tjeckien

På torsdag och fredag är det informellt försvarsministermöte för EU-länderna i Tjeckien. På informella möten fattas inga beslut, men de är mycket viktiga för att grunda kommande beslut.

Det är bara några månader kvar tills Sverige tar över som EUs ordförandeland. I september är det Sveriges tur att arrangera informellt försvarsministermöte, då i Göteborg. Regeringens arbete kommer nu i allt högre grad att präglas av förberedelser för ordförandeskapet.

Sverige ärver ett antal frågor från de franska och tjeckiska ordförandeskapen. Därtill läggs våra egna prioriteringar. Igår informerade jag riksdagens försvarsutskott om arbetet med att ta fram och förankra dem i EU-kretsen.

Det svenska sexmånadersprogrammet skall färdigställas och presenteras i juni månad. Resor till, besök av och möten med kollegor från övriga EU-länder grundlägger möjlighet att nå fram i våra frågor under ordförandeskapsperioden.

Därför kommer en viktig uppgift för mig under mötet i Prag att vara bilaterala möten med kollegor, för att sondera deras förväntningar inför Sveriges ordförandeskap och förankra de frågor Sverige vill driva. Tillsammans med ministerkollegorna från Frankrike och Tjeckien skall jag efter mötet informera kandidatländerna om mötets diskussioner och resultat.

En insats värd att uppmärksamma

I Panmunjom, i den demilitariserade zonen mellan Syd- och Nordkorea, finns fem svenskar stationerade inom ramen för Neutral Nations Supervisory Commission (NNSC) in Korea. I insatsen deltar också Schweiz.

Redan 1950 fanns Sverige på plats i Korea med fältsjukhus. Vapenstilleståndet kom till 1953 efter ett extremt blodigt krig, där såväl USA, som Folkrepubliken Kina stridit på var sin sida.

Jag besökte Panmunjom 2007, då som handelsminister. Den närvaro Sverige har är, liksom de andra insatser vi gjort de senaste 55 åren, mycket uppskattad av koreanerna. Sverige har bidragit till stabilitet på den koreanska halvön och därmed till demokratins framväxt i Sydkorea.

Ännu drygt 55 år efter stridshandlingarnas avslutande finns inget fredsavtal mellan Nord- och Sydkorea. Periodvis har relationerna varit ansträngda och stridigheter utbrutit.

Just nu har spänningen dessvärre ånyo ökat, då Nordkorea markerar hårt mot en kommande Sydkoreansk och amerikansk övning, och enligt uppgift gjort sin armé stridsberedd. Samtidigt finns betydande oro för kärnvapenutveckling i Nordkorea.

Ledarskapet för den svenska insatsen roterar, mellan en civil och militär chef. Tidigare var diplomaten Sture Theolin utnämnd till generalmajor för uppgiften och chef för närvaron, nu är det generalmajor Christer Lidström som leder verksamheten.

Den svenska närvaron har spelat stor roll för utvecklingen i Korea. När vi läser uppgifter om ökad spänning på den koreanska halvön bör vi minnas den mycket bra insats våra svenskar i Panmunjom gör.