Rådberg har fel om Afghanistan

I SVT Rapport idag gör Peter Rådberg (mp) ett antal felaktiga påståenden om insatsen i Afghanistan.

Han påstår att riksdagen tog ställning till insatsen för ”ett antal år sedan” och att förutsättningarna sedan dess förändrats eftersom: ”Vi var med i Isaf och vi hade ett FN-mandat och vi var bortkopplade från Nato.” Låt oss titta närmare på hans resonemang.

Riksdagen tog inte bara ställning till insatsen i Afghanistan ”för ett antal år sedan”. Riksdagen tar faktiskt ställning till Sveriges deltagande i ISAF i Afghanistan år efter år, senast den 18 december 2008.

Rådberg påstår liksom Helle Klein i Aftonbladet häromdagen, att FN-mandatet för insatsen är otydligt. Detta är i grunden fel och det går inte att göra ett sådant påstående om man läst de berörda säkerhetsrådsresolutionerna 1386 och 1510. FN-mandatet för ISAF är entydigt och ger insatsen kapitel 7 mandat. FN har dessutom löpande tagit resolutioner om Afghanistan, t.ex. 1833 år 2008. En ny förväntas i höst.

Så här sa Urban Ahlin (s) i riksdagsdebatten 18 december 2008: ”Jag säger till alla som läser protokollet, eller dem som av någon händelse lyssnar på debatten: Läs säkerhetsrådsresolutionen! Om det finns någon som helst tvekan om att det inte finns ett mandat för den här insatsen eller vad den grundar sig i, läs säkerhetsrådets resolution!” Så rätt han har. Ahlin sa också: ”… ska man se på det som det faktiskt uttrycks i FN-stadgan åläggs vi av Förenta nationernas säkerhetsråd att bidra till den här styrkan och att öka resurserna dit.”

Rådberg påstår att Sverige tidigare var med i ISAF och att det nu är en Nato-operation. Insatsen ISAF är precis som tidigare FN-mandaterad, och leds sedan länge av Nato. Anledningen är att Nato är den organisation som har förmåga att leda en insats av den storlek och komplexitet det är frågan om. FN är helt beroende av att andra organisationer verkställer en del av de mandat som FNs säkerhetsråd beslutar. Så är det också i Kosovo, där Sverige sedan länge arbetar under FN-mandat i en Nato-ledd insats.

Aftonbladets Helle Klein påstår i Rapport att Afghanistanfrågan hanteras bakom stängda dörrar: ”.. man har utökat mandatet för Isaf-styrkan, det har inte diskuterats offentligt utan det har skett till stor del bakom stängda dörrar.” Det är fel. Riksdagen debatterar och beslutar om mandatet för insatsen.

Utskottets protokoll är liksom kammarens debatter och protokoll inte bara offentliga, utan lätta att läsa på riksdagen.se.

Se: http://www.riksdagen.se/webbnav/index.aspx?nid=3322&dok_id=GW01UFöU1 för utskottets betänkande och för riksdagsdebatten från 18 december 2008 se: http://www.riksdagen.se/webbnav/index.aspx?nid=101&bet=2008/09:52

Det svenska ansvarstagandet i Afghanistan är brett. Den militära insatsen är nödvändig, men inte tillräcklig för att leda landet mot en bättre framtid. Därför ökar Sverige biståndet till landet kraftigt, vi har öppnat ambassad i Kabul för diplomatisk närvaro, vi stöder rättsstatsuppbyggnad i landet och arbetar för att öka den afghanska regeringens egen förmåga att ta ansvar för säkerhetssituationen. Det är UD och Carl Bildt som ansvarar för den årliga propositionen om den svenska Afghanistaninsatsen. Det illustrerar att det inte enbart är fråga om en militär insats, utan ett brett ansvarstagande för landets civilbefolkning.

Tilläggsuppdrag med anledning av branden

Utredningen av den tragiska branden i Rinkeby, där sex barn och en kvinna omkom, pågår. Men oavsett brandens orsak och förlopp så finns det anledning att undersöka om mer går att göra för att sprida information om brandsäkerhet på flera språk och stärka samverkan med invandrares föreningar kring säkerhetsfrågor.

• Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) tar fram informationsmaterial om bränder för fastighetsägare. Ingen information finns idag på annat språk än svenska. I MSB:s kommande regleringsbrev kommer det framgå att sådant bör finnas. MSB ska även på djupet analysera hur man utveckla formerna för att sprida budskap kring brandsäkerhet beroende på målgrupp.

• MSB producerar för närvarande en film om hur människor ska agera vid bränder i flerfamiljshus. Det är viktigt att filmen översätts till flera språk och sprids också i föreningar där invandrare är aktiva.

• Statens haverikommission utreder nu händelsen, inklusive de förebyggande arbetet, brandorsaken och krishanteringen. Utredningen kan också ge ett viktigt underlag för hur information om brandsäkerhet till olika delar av befolkningen kan utvecklas.

• Arbetsgruppen som går igenom hur lagen om skydd mot olyckor (2003:778) fungerar, har idag fått tilläggsdirektiv.

Arbetsgruppens uppdrag är att använda statistik, utredningar och studier inom området skydd mot olyckor för att beskriva, analysera och värdera hur arbetet med att stärka den människors förmåga avseende brandskydd kan stärkas. Arbetsgruppen ska undersöka invandrares representation i brandolyckor, samt om informationsinsatserna är tillräckliga.

Arbetsgruppen ska analysera hur möjligheterna att nå ut till de som har invandrat i vuxen ålder, som har begränsade kunskaper i svenska språket eller som av annan anledning riskerar att inte nås av befintliga informationsinsatser kan stärkas.

Arbetsgruppen ska undersöka hur möjligheterna att nå ut med information om säkerhet och skydd mot olyckor till hela befolkningen inklusive barn kan stärkas.

Det är av stor vikt att information om samhällets säkerhet och arbetet med skydd mot olyckor når enskilda såväl personer som organisationer. Det är viktigt att fördjupa kunskapen om vilka åtgärder den enskilde själv kan och bör vidta för att stärka sitt brandskydd.

Arbetsgruppen ursprungliga uppdrag är att brett redovisa eventuella problem med genomförandet av lagen om skydd mot olyckor, samt vilka stöd- och utvecklingsbehov som kan finnas för att förbättra och underlätta det fortsatta arbetet. Arbetsgruppen fick sitt uppdrag den 24 april 2009 och ska vara klar 15 september 2009.

Fler Galten till Afghanistan

Den senaste tiden har säkerhetsläget i Afghanistan försämrats. Ett exempel på detta är att svenska soldater natten till fredag i flera omgångar utsattes för beskjutning. Förstärkningar tillfördes, elden besvarades. Inga svenskar skadades, men händelsen var allvarlig.

Den 20 augusti äger val rum i Afghanistan, val som icke-demokratiska krafter har intresse av att störa. Flera länder utökar närvaron i Afghanistan över valet, t.ex gör Finland detta.

Sverige har utökat insatsen i Afghanistan, inte minst för att möta ett förändrat läge. Mandatet utökades i december förra året på regeringens förslag från 390 till 500 soldater. Under våren har tre stridsfordon 90, och 12 Galten tillförts insatsen. De soldater som finns på plats är väl utbildade, där finns soldater med erfarenhet från NBG 08. Säkerhet byggs med hjälp av rätt materiel såsom fordon, men också genom utbildning och anpassat taktiskt uppträdande.

Försvarsmakten ansvarar för att löpande analysera och bedöma säkerhetssituationen i varje internationell insats. Försvarsmakten svarar också för att löpande anpassa de svenska bidragens utformning, utrustning och utbildning. Det är nödvändigt att det finns militär och politisk öppenhet för att förändra det svenska bidragets utformning vid behov.

Min utgångspunkt är att vi genomgående ska acceptera försvarsmaktens förslag om förändringar av t.ex. antalet fordon och typer av fordon för att möta säkerhetsförändringar. Sådana bedömningar ska inte politiseras.

Försvarsmakten är mycket väl kvalificerad att göra nödvändiga militära bedömningar om uppträdande på plats i insats samt behov av utrustning. Försvarsmakten är inriktad för att ha den militära kompetens och samlade underrättelseresurser som kvalificerade bedömningar av det slaget kräver.

Försvarsmakten bär såklart ansvar för säkerheten för sin personal i internationella insatser. Men politiken skall hålla sig informerad och när så krävs också vara beredd att vidta åtgärder. Gott samspel mellan regering, riksdag och Försvarsmakten är centralt. Ansvaret för personalen i insatserna skall inte tunnas ut.

Skulle säkerhetsläget förändras på sådant sätt att det föranleder förändringar av det av riksdagen beslutade politiska mandatet, eller behov av tillförsel av viss materiel så kommer Försvarsmaktens underrätta Regeringskansliet och regeringen agera på detta. Regeringen agerade redan i fjol genom att utöka mandatet för insatsen.

Försvarsmakten har nu tillgängligt såväl Galten, som stridsfordon 90, Landcruisers med och utan tilläggsskydd och andra fordon för Afghanistan. För närvarande finns tre (plus ett) stridsfordon 90 på plats i MES. Där finns 12 Galten.

I nästa vecka kommer ytterligare 3 Galten att tillföras den svenska styrkan, ytterligare 7 kommer i september och därtill 20 till längre fram i höst. Totalt blir det alltså 30 Galten till, jämfört med idag. Ytterligare andra säkerhetshöjande åtgärder som tillförsel av UAV har vidtagits. Därutöver finns även en transportflygenhet bestående av en C-130 (Hercules).

Värderingen av hur tungt den svenska styrkan skall uppträda är inte alldeles enkel. Tyngre fordon ger högre skyddsnivå, men gör samtidigt de svenska soldaterna mer avskilda från civilbefolkningen och minskar rörligheten. Avvägningen kan och måste göras av Försvarsmakten och ska såklart göras löpande.

De svenska soldaterna har av all tillgänglig information att döma i natt agerat helt enligt skolboken i en svår självförsvarssituation.

Försvarsminister Robert Gates uppskattar den svenska försvarsreformen

Den försvarsreform Sverige genomför möter inte bara stort intresse i andra länder, utan också stor uppskattning.

När jag idag besökte USA:s försvarsminister Robert Gates gratulerade han till beslutet om den nya inriktningen och beskrev reformen som ”very impressive”, mycket imponerande. Han menade också att övergången till rekrytering på frivillig grund skulle tjäna Sverige väl. USA har som bekant redan genomfört en sådan förändring och ingen i försvaret skulle överväga en återgång.

Robert Gates var väl informerad om den nya svenska försvarspolitiska inriktningen och förberedd inför mötet. USA har haft tjänstemän på plats i Sverige under ett par dagar för att tillgodogöra sig kunskap om inriktningspropositionen.

Den svenska försvarsreformen ligger väl i linje med den internationella utvecklingen i EU, Nato och USA. Däremot noteras att givet Sveriges historia innebär en så omfattande försvarsreform säkert speciella politiska utmaningar i Sverige.

Gates har sagt att reformera försvaret är som att serva bilen samtidigt som man kör i 110 på motorvägen. Han syftar på att det är svårt att reformera en organisation som samtidigt är i användning i insatser.

Gates är i mina ögon en öppen, resonerande och humoristisk person, som det verkligen går att föra goda samtal med. Idag kretsade samtalet också kring utvecklingen i Afghanistan och president Obamas nya strategi. Vi välkomnar den verkligen och ser att betoningen av civil säkerhet och utveckling ligger nära den svenska synen om comprehensive approach. Den militära insatsen är nödvändig, men inte tillräcklig för att leda landet mot en bättre utveckling. Det krävs civil säkerhet, liksom bistånd och diplomatiska ansträngningar därtill. Därför ökar Sverige både den militära närvaron och biståndsinsatserna, samtidigt som vi öppnat en ambassad i Kabul.

Vi talade självklart också om de svenska prioriteringarna under ordförandeskapet i EU. Mer användbara snabbinsatsstyrkor, gemensam Östersjöövervakning och utveckling av pågående insatser som Atalanta utanför Somalias kust.

Senare under dagen genomförde svenska ambassaden, House of Sweden, i samarbete med tankesmedjan the Atlantic Council, ett genomgripande seminarium om den svenska försvarsomställningen tillsammans med ett dussin ledande försvars- och säkerhetspolitiska analytiker. Jag medverkade dessutom i en TV-inspelning för Defense News på samma tema.

Sveriges relationer med USA som är mycket bra, har fördjupats än mer under Obama-administrationen.

Apollo 11 på Vita Huset

Idag har jag mött President Obamas Nationella Säkerhetsrådgivare, general James Jones i hans rum West Wing på Vita Huset. Vi hade ett mycket bra möte om det svenska ordförandeskapet i EU, samarbete mellan EU och Nato, situationen i Afghanistan och den svenska försvarspolitiska reformeringen.

Tidigare på dagen mötte jag den biträdande utrikesministern James Steinberg i samma ärenden.

Det är nu 40 år sedan den första människan landade på Månen. Av den anledningen besöker idag astronauterna från Apollo 11, med Neil Armstrong i spetsen, tillsammans med sina familjer President Obama och Vita Huset. Jag fick förmånen att träffa Buzz Aldrin i West Wing, efter mötet med den Nationella Säkerhetsrådgivaren.

Buzz som var den andre människan på Månen berättade spontant om sina svenska rötter i värmländska Stjärnfors. Som svensk och värmländsfödd känner jag såklart stor glädje över att denna legendariske man fortfarande känner starka band till Sverige och Värmland. Det finns all anledning att visa uppskattning för de historiska insatser besättningen på Apollo 11 gjorde.

Imorgon ska jag träffa USAs försvarsminister Robert Gates och hålla ett seminarium om utvecklingen av den svenska säkerhets- och försvarspolitiken.