Ett och ett halvt år av reformer

På lite drygt ett och ett halvt år har en ny försvarspolitik för att höja landets försvarsförmåga utvecklats och levererats. Några axplock:

* Inriktningspropositionen, som stärker försvarets användbarhet och tillgänglighet väsentligt, beslutades av riksdagen den 16 juni och träder i kraft i januari 2010. Det framtida försvaret kommer att personalförsörjas på frivillig grund. Samma stående och kontrakterade förband ska kunna användas för sin del av försvarets alla uppgifter i Sverige, i närområdet och utom närområdet.

* Landets försvarsförmåga höjs betydligt genom en mer än dubblerad tillgänglighet och användbarhet. Vi får ett försvar mycket väl anpassat efter hotbildsutvecklingen och utvecklingen i andra länder. Längst ner i denna blogg följer Försvarsutskottets sammanfattning av propositionens förslag. Läs gärna debatten om det nya försvaret på riksdagens hemsida.

* Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, bildades den 1 januari 2009 för att tillsammans med ett särskilt kriskansli i Statsrådsberedningen stärka landets förmåga att förebygga, förhindra och hantera kriser. MSB samordnar insatser och stöder lokala aktörer, samt samverkar med andra länder.

* En ny strategi för internationella insatser är antagen. Vi har utökat mandatet för insatsen i Afghanistan till 500 personer. Vi gör insats utanför Somalias kust för att skydda FNs matleveranser och den civila sjöfarten. Vi fortsätter insatsen i Kosovo.

* Sverige ledde våren 2008 den Nordiska Stridsgruppen NBG. Den är EUs hittills bästa snabbinsatsstyrka. Sverige kommer att leda nästa Nordiska Stridsgrupp 2011.

* Sverige har gått med i SAC-samarbetet för strategisk flygtransport. Ett dussin länder anskaffar och opererar tillsammans 3 stycken C-17, strategiska transportplan. Sverige är näst största land i samarbetet, vilket ger oss näst bäst tillgång till strategiska transporter för civil och militär krishantering.

* Ett tvåofficerssystem införs, med nya specialistofficerare. De leder och utbildar trupp, samt svarar för djup kompetens i andra specialistfunktioner och praktisk kunskap t ex skötsel av fartygs motorer. Det öppnar för en ytterligare karriär i försvaret, vid sidan av stabstjänst.

* Gripen har sålts till Thailand och flera länder har fått offerter inför framtida anskaffningar. Just nu är samarbete med Brasilien aktuellt. Handlingsplan Gripen är beslutad och genomförs nu. Sverige kommer ha 100 Gripen av C/D modell.

* En proposition om stärkt personlig integritet vid signalspaning har lämnats till riksdagen. Alliansens 15 punkter för en bra balans mellan integritet och effektivitet i svensk signalspaning verkställs.

* 2,2 miljarder kronor överförs från materiel till förbandsverksamhet inom Försvarsmakten. En översyn av stödmyndigheter och kringverksamhet görs på grundval av Stödutredningens förslag, i syfte att frigöra pengar för förbandsverksamheten.

* Fjolårets underskott på Försvarsmaktens förbandsanslag har vänts till ett prognostiserat överskott om en miljard kronor för 2009. Ekonomistyrningsverket och Försvarsmakten arbetar för att förstärka myndighetens ekonomistyrningsfunktion.

* Håkan Syrén är utsedd till chef för EUs militärkommitté. Sverker Göranson är ny ÖB och Ulf Bengtsson ny generaldirektör i Försvarsmakten.

* Under ordförandeskapet i EU kommer vi fokusera på ökad användbarhet för EUs snabbinsatsstyrkor, samt samarbete kring gemensam sjöövervakning. Dessutom skall EUs gemensamma insatser hanteras, t ex Atalantas planerade fortsättning.

Sammanfattning av Försvarsutskottets förslag nedan.
(Här finns all information om riksdagens behandling, från regeringens proposition till riksdagens beslut.)

”Sverige får fler soldater som snabbare kan användas i Sverige och i internationella fredsfrämjande operationer. Uppdelningen mellan en nationell insatsorganisation och en utlandsstyrka upphör. Alla ska kunna tjänstgöra både i Sverige och utomlands. Säkerhet ska byggas gemensamt för de nordiska länderna och EU. Ett långtgående nordiskt samarbete bör utvecklas men Sverige ska fortfarande ha rätten att bestämma över sin operativa förmåga. Försvarsutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag om försvarets nya inriktning. Konkret kommer denna nya inriktning att på sikt innebära det här.

• Hela insatsorganisationen om cirka 50 000 personer ska kunna användas inom en vecka efter beslut om höjd beredskap. I dag kan bara ungefär en tredjedel av den nationella insatsorganisationen användas för insats inom ett år.

• Alla insatsförband ska ha samma förmåga till insats, i och utanför Sverige.

• Enligt Försvarsmaktens förslag ska 28 000 personer finnas i stående och kontrakterade förband.

• Den grundläggande soldatutbildningen ska vara frivillig. Totalförsvarsplikten ska tillämpas när försvarsberedskapen så kräver.

• Hemvärnet förstärks och får en viktigare roll i försvaret av Sverige. Hemvärnet kommer totalt att bestå av 22 000 personer och ingå i insatsorganisationen.

• En ökning sker från tre tillgängliga manöverbataljoner idag, till åtta imorgon.

• Förmågan till fredsfrämjande insatser fördubblas. 1 700 personer kommer att kunna hållas kontinuerligt insatta i insatser internationellt.

• Antalet Gripenplan blir 100 stycken, av C/D-modell. Antalet nya helikoptrar ökar successivt. Stridsvagn 122 bibehålls och tillgången till splitterskyddade fordon ökar. Artilleriet och luftvärnet förblir av dagens storlek. Det blir sju korvetter, varav fem av Visbyklass, och antalet ubåtar i insatsorganisationen bibehålls.

• Fyra mekaniserade bataljoner sätts upp i en förbandsreserv. Ett stridsvagnskompani därifrån kommer att finnas i förråd på Gotland.

Försvarsutskottet vill tillägga att när det gäller Försvarsmaktens logistik behöver resurser överföras till kärnverksamheter vid armé-, marin- och flygstridskrafterna. Vidare kommer riksdag och regering inte att besluta om några nedläggningar i fredsorganisationen under mandatperioden.”

Riksdagsdebatt om inriktningspropositionen

Idag debatterades inriktningspropositionen i riksdagen. Det är det första försvarsbeslut sedan 1994 som inte syftar till att skära ner försvaret, utan istället till att stärka försvarsförmågan.

Alliansens försvarspolitik utvecklas i propositionen och i försvarsutskottets betänkande. Inriktningen – ett försvar med högre tillgänglighet och användbarhet genom stående och kontrakterade förband, avsett för att lösa uppgifter i Sverige, i närområdet och utom närområdet, samt övergång till rekrytering på frivilllig grund – är väl beskriven.

Förvånansvärt få talare deltog i debatten. Endast en vardera från socialdemokraterna, miljöpartiet och vänstern. Moderaterna hade fyra företrädare med i debatten. Det känns dessvärre symptomatiskt att när landets försvarsförmåga och försvarets inriktning diskuteras, så känner sig ganska få ledmöter kallade att delta. När lokala förband eller industrifrågor diskuteras kan intresset bli större. Begripligt kanske, men inte bra, kan man sammanfatta. Försvarsförmågan måste sättas i centrum av försvarsdebatten. Det är vad den försvarspolitiska debatten borde handla om.

Det är uppenbart att socialdemokraterna famlar. Idag talade Anders Karlsson om värnplikt, industrifrågor och frivilliga försvarsorganisationer. Viktiga frågor att diskutera förvisso, men knappast en heltäckande försvarspolitik. Intressant är också att miljöpartiet friskriver sig från socialdemokraternas syn både gällande värnplikt och industrifrågor.

Bakom socialdemokraternas rop på breda överenskommelser finns alltså det faktum att socialdemokraterna inte lyckats få med sig sina båda samarbetspartier på en gemensam linje inom oppositionen.

Fortfarande återstår dock en möjlighet till bred överenskommelse i den parlamentariska pliktutredningen, som arbetar ytterligare ett par veckor under Anders Svärds ledning.

Socialdemokraterna vill faktiskt ha stående soldater som en del av framtidens insatsorganisation de också, men de har inte redogjort för hur stor andelen kontrakterade soldater skall vara, eller vilka villkor som ska gälla för dessa soldater. Uppenbarligen anser de att regeringens förslag om 75 procent kontrakterade soldater i armén är för litet, men vilken andel ska då gälla istället?

Socialdemokraterna har heller inga förslag om insatsorganisationens storlek eller om hur stort hemvärnet skall vara. De har heller inte lagt fram några ekonomiska beräkningar eller någon konkretisering av hur de miljardnedskärningar de föreslår skal tas ut. Dagens debatt gav inga besked på dessa punkter, utan underströk bristen på besked.

Stortinget om JSF

För den som följt Norges anskaffning av nytt stridsflygplan kan det vara intressant att se vad Stortingets försvarsutskott säger i frågan. Utskottsbetänkandet hittar du här.

Loyal Arrow och Illustrious

I morse flög jag upp till Luleå med en SK60. Flygturen var vidunderligt vacker. Klar sikt över först Stockholms skärgård och sedan kuststräckan upp mot Luleå. Jag reste för att besöka Loyal Arrow, en Natoövning med ett scenario av en FN-mandaterad krishanteringsinsats.

I området kring Luleå finns för närvarande ca 50 stridsflygplan samt 2000 man, varav cirka hälften på det brittiska hangarfartyg som medverkar.

Vi hämtades av en av fartygets helikoptrar. Hangarfartyget Illustrious ligger på internationellt vatten, ca 20 minuters flygtid från Kallax.

Britterna ser nu framför sig nästa generation av hangarfartyg, som blir av dubbla storleken jämfört med Illustrious. Tanken är att de skall ha en särskilt anpassad version av JSF ombord. Idag har Illustrious Harrier-flygplan, samt helikoptrar.

Sverige deltar dagligen i Natoledda insatser i såväl Kosovo som Afghanistan. Skall länder göra insats tillsammans är det nödvändigt att öva tillsammans. Annars ökar risken för de män och kvinnor som deltar och effekten av insatsen minskar.

Sverige har under både denna och tidigare regeringar löpande deltagit i marina övningar, som också ibland har ägt rum på svenskt vatten. Senast ett hangarfartyg besökte Sverige var såvitt jag minns 2007. Loyal Arrow är således ingenting nytt, utan ett led i Sveriges samarbete med andra länder i internationell krishantering.

Det finns skäl att vara stolt över att F21 och det svenska flygvapnet håller en sådan kvalitet att vi inte bara kan delta i övningen, utan dessutom så värd för den.

Intensiv EU-valskampanj

Idag har jag varit i stadsparken i Örebro och kampanjat inför morgondagens EU-val. I den fantastiskt vackra stadsparken var det medeltidsdagar och upptakt inför nationaldagsfirandet senare idag. Därför rörde sig mycket folk i Wadköpingsområdet.

Igår besökte jag Karlskoga och Karlstad i samma ärende. I Karlskoga passade jag dessutom på att möta ledningen för de två stora försvarsindustriföretagen där. Jag känner företagen väl efter att ha mött dom under alla år som riksdagsledamot från Örebro län. Men det är alltid bra att stämma av aktuella frågor. Gårdagens samtal kretsade bl.a. kring exportstöd och möjligheten för industrin att samverka med försvaret om underhåll av materiel.

I Karlstad var stämningen hög och besökarna många vid valstugan.

I torsdags var jag i Umeå. Vi inledde dagen med ett mycket välbesökt försvarspolitiskt seminarium, följt av EU-valskampanj. På vägen däremellan såg vi en helikopter 10 genomföra övningar över vatten. Vi blev intresserade och åkte dit. Det visade sig vara det svenska nationella ambulansflyget som övade, med medicinsk personal från Umeå. Det är en riktigt bra verksamhet, väl värd att följa.

Helikopterflottiljen och flygskolan i Linköping

Igår besökte jag Linköping. Tidigt på dagen mötte jag en grupp parlamentariker från Brasilien, som är på besök hos SAAB. Vi fördjupade oss i de möjligheter Gripen erbjuder Brasilien, i form av gemensam utveckling av nästa generation av flygplanet. Det är fråga om ett plan med högsta prestanda, men låga driftskostnader.

Därefter väntade helikopterflottiljen. Självfallet kretsade våra samtal kring helikopter 15, samt de betydande problemen med leveranserna av helikopter 14 och 10. Paradoxen är att samtidigt som helikoptrar bara får större betydelse för försvaret i Sverige och internationella insatser, så har problemen i verksamheten ökat.

I hög grad beror detta på försenade leveranser av nya och modifierade system, men haverikommissionen har dessvärre haft anledning att närmare granska säkerhetsfrågorna efter flera allvarliga olyckor. Mitt intryck är att medvetenheten om vikten av ett starkt och systematiserat säkerhetstänkande är stor, vilket är en bra grund för nödvändigt arbete. Ingen ska tro att personalen medvetet tonar ner säkerhetsfrågorna. Det är de egna kollegornas liv saken gäller.

Överhuvudtaget påverkas såklart personalen av en tämligen negativ extern bild av den egna verksamheten. Fanns det någonting som de – eller för den delen politiken – kunde göra för att snabba på leveranser av nya och modifierade system så skulle detta omedelbart göras. Personalens tillvaro blir ryckig när tidsplaner för leveranser förskjuts och det riskerar att uppstå glapp mellan system. De vill att verksamheten skall fungera väl, det är därför de är i Försvarsmakten.

Efter helikopterflottiljen besökte jag flygskolan i nya lokaler. Där resonerade vi om rekrytering av framtida piloter. Min bild är och har alltid varit att just flygutbildning hör till de mest attraktiva delarna av försvaret. Men flygskolan vill öka rekryteringen från en i deras tycke alltför låg nivå. Att värnpliktsåret måste genomgås innan uttagning till flygskolan har hämmat rekryteringen, framförallt av kvinnor. Troligen kommer det nya personalförsörjningssystemet att korta vägen till flygskolan och därmed bredda rekryteringen.